The Project Gutenberg EBook of Svensk litteraturhistoria, by 
Hjalmar Forsberg and H. H. Henrikz

This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
to check the laws of the country where you are located before using this ebook.

Title: Svensk litteraturhistoria

Author: Hjalmar Forsberg
        H. H. Henrikz

Release Date: August 28, 2015 [EBook #49801]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK SVENSK LITTERATURHISTORIA ***




Produced by Gun-Britt Carlsson, Jens Sadowski, and the
Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net









                      SVENSK LITTERATURHISTORIA


                AV HJALMAR FORSBERG OCH H. H. HENRIKZ

                           TREDJE UPPLAGAN

                           MED 88 PORTRTT

                              STOCKHOLM
                        ALBERT BONNIERS FRLAG

                   Copyright. Albert Bonnier 1917.

                              STOCKHOLM
                    ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1917




                     Frord till tredje upplagan.


Den nya upplaga av vr lrobok i svensk litteraturhistoria som hrmed
utsndes, freter endast ngra smrre olikheter med den nrmast
fregende. De gjorda frndringarna ha betingats av litteraturens
utveckling under de r som frflutit, sedan frra upplagan utkom.
Frutom de mera bemrkta yngre frfattare, vilka ej blivit omnmnda i
tidigare upplagor, ha vi nu medtagit ett par ldre diktare, vilka torde
frtjna ett omnmnande ven i en kortfattad lrobok.

Betrffande de synpunkter, enligt vilka boken blivit utarbetad, vilja vi
upprepa vad vi yttrade i frordet till frsta upplagan. S har ett
huvudsyfteml varit att jmfrelsevis utfrligt behandla den litteratur
som mest lses, d. v. s. det senaste rhundradets och i all synnerhet de
senaste femtio rens svenska diktning. Men ven t ldre tidsskeden har
anslagits ett utrymme, som gr att boken br befinnas tillrcklig fr
mellanstadiets olika skolformer, fr svl kommunala mellanskolor och
elementarskolor fr flickor som fr folkhgskolor och verbyggnader p
den egentliga folkskolan.

Betrffande rttskrivningen f vi ppeka, att alla efternamn ro stavade
enligt vederbrande personers eget skrivstt, under det frnamnen flja
gllande regler. Personnamn, som ing i boktitlar, ro stavade i
konsekvens hrmed. F. . r stavningen i verensstmmelse med Svenska
akademiens nya ordfrteckning.

Fr att boken ven m kunna anvndas som uppslagsbok, ha vi bifogat ett
personregister, och av samma skl frekomma i de olika biografierna
flera boktitlar, n man mhnda kan begra, att eleven skall inlra.
Ngon fullstndighet i sistnmnda hnseende har naturligtvis icke
avsetts.

Hlsingborg i mars 1917.

                                                          Frfattarna.




                        Innehllsfrteckning.


   Inledning                              1
   Forntiden (-1200)                      3
   Medeltiden (1200-1521)                 7
   Reformationstiden (1521-1611)         13
   Stormaktstiden (1611-1718)            17
   Frihetstiden (1718-1772)              27
   Gustavianska tiden (1772-1809)        33
   Det nya statsskickets tid (1809-):
       Tiden 1809-1830                   40
       Nyromantiska skolan               46
       Tiden 1830-1879                   56
       Realismen (1879-1890)             73
       Nyidealismen (Tiden efter 1890)   85
   Personregister                       111




                              Inledning.


Med ett folks litteratur menas alla de skrifter, som blivit frfattade
p det folkets sprk.

Allt efter innehllet skiljer man mellan olika slag av litteratur. En
skrift som innehller redogrelser fr vetenskapliga upptckter och rn,
sges tillhra den _vetenskapliga_ litteraturen. Avser en skrift att
meddela kunskap om frhllanden, som rra samhllet och staten, tillhr
den vanligen den _sociala_ eller _politiska_ litteraturen; innehller
den religisa betraktelser, rknas den till den _religisa_ eller
_uppbyggelselitteraturen_. Berttelser, snger, sagor och teaterstycken
kallas med ett gemensamt namn _sknlitteratur_ eller _poesi_. Till denna
kan man ven hnfra _historieskrivningen_, vilken dock ofta anses bilda
en srskild litteraturgren.

En skildring av litteraturens utveckling kallas _litteraturhistoria_. I
vidstrckt bemrkelse innefattar denna sledes en redogrelse fr _all_
slags litteratur, men vanligen behandlar den endast sknlitteraturens
eller _vitterhetens_ alster.

_Diktkonsten_ eller poesien r en av de skna konsterna.[1] Poesiens ml
r att framstlla bilder av svl det yttre livet som mnniskans
sjlsliv. Det medel som poesien anvnder fr att n mlet, r sprket.

[Fotnot 1: De skna konsterna ro fem, nmligen byggnadskonsten
(arkitekturen), bildhuggarkonsten (skulpturen), mlarkonsten, tonkonsten
eller musiken samt diktkonsten. De tre frstnmnda kallas med ett
gemensamt namn bildande konster.]

Diktaren kan fr sitt alster anvnda dels bunden form eller _vers_, dels
obunden eller _prosa_.

Poesien delas i tre arter, nmligen den _episka_, den _lyriska_ och den
_dramatiska_.

En episk dikt eller ett _epos_ skildrar en tilldragelse. Innehllet
framstlles sledes i berttande form. Ett epos r stundom skrivet p
vers men oftast p prosa. Bland prosaberttelser mrkas srskilt
_romanen_ och _novellen_.

I romanen skildras utfrligt en eller flera personers liv och
karaktrsutveckling. I en novell redogres fr ngon enstaka hndelse ur
livet.

Till de episka dikterna hra ven _sagorna_ och _legenderna_, vilka
senare innehlla gamla sgner om helgons och martyrers underbara den.

I den lyriska poesien eller _lyriken_ ger skalden uttryck t sina
knslor. Exempel p lyriska dikter ro de flesta snger och psalmer.

_Dramatik_ kallas den diktart som efterbildar en handling. Personerna i
dikten upptrda ssom vrksamma infr ens gon. Den dramatiska dikten
(dramat) r oftast avsedd att uppfras  teatern. Dock frekomma ven
lsdramer. Dramat r indelat i en eller flera avdelningar, vanligen
kallade akter. Dessa ter indelas i scener, allt eftersom de i stycket
upptrdande personerna intrda p skdebanan eller avlgsna sig
drifrn.

_Tragedi_ (sorgespel) kallar man ett drama med allvarligt innehll och
sorgligt slut. _Komedi_ (lustspel) r en dramatisk dikt med skmtsamt
innehll och lyckligt slut. Skildras en hndelse med mycket komiska
frvecklingar, kallas komedien _fars_. En blandning av komedi och
tragedi r det s kallade _skdespelet_, i vilket handlingen r
allvarlig och slutet lyckligt.




                              Forntiden
                           (-omkring 1200).


De sprkliga minnesmrkena frn Nordens forntid utgras av
_runinskrifter_. De i dessa begagnade bokstavstecknen, runorna, voro
icke ursprungligen nordiska utan lnade frn sydeuropeiska folk och
sedan ombildade. Runorna framtrda i tvenne alfabet: den fr alla
germanska folk gemensamma _ldre runraden_ med 24 skrivtecken och den av
de skandinaviska folken vid slutet av hednatiden anvnda _yngre
runraden_, vilken innehll 16 runor.

Runorna ristades p varjehanda freml av tr, sten eller metall, p
vapen, husgerd o. d. Dessa inskrifter voro vanligen mycket kortfattade.
De innehllo ofta blott en uppgift om garen eller ristaren, ngon gng
med tillgg av en besvrjelse p grund av den magiska kraft runorna
ansgos ga. De flesta till vr tid bevarade runinskrifterna ro
anbragta p stenar, som restes fr att hugfsta minnet av ngon avliden.
Runstenarna frekomma talrikast i vrt land, varest man funnit omkring
2150 dylika. Strre delen av dem frskriver sig frn slutet av 900- samt
frn 1000-talet. Det frnmsta runminnesmrket i Sverge r den vid Rks
kyrka i stergtland befintliga s. k. _Rkstenen_, vars inskrift, som
nnu r freml fr vetenskaplig tydning, tljer forntida hjltars
bragder.

Ett stycke av denna skrift r avfattat p vers med _stavrim_
(_alliteration_), det utmrkande fr forngermansk diktning i bunden
form. Stavrimmet bestr dri, att tv eller flera nrstende,
starktoniga stavelser brja med samma eller likartade ljud. I nyare
tidens poesi har stavrimmet anvnts av bl. a. Tegnr.[2]

Fornsprket, varp runinskrifterna giva exempel, var ett fr de nordiska
landen -- med dialektiska skiljaktigheter -- gemensamt tungoml,
vanligen kallat _norrna tunga_ (nordisk tunga). Ur detta ha de tre
skandinaviska sprken, svenskan, norskan och danskan, sedermera
uppsttt.

De kortfattade runristningarna giva dock ett mycket ofullstndigt
begrepp om den andliga odlingen i Sverge under den frkristna tiden.
Ngra andra litterra minnesmrken frn denna tid finnas emellertid
icke, och de minnen av forntida livsskdning och hednisk diktning, som
kvarlevde hos folket, utplnades till det mesta, efter hand som
kristendomen vann insteg. Hos ett nrbeslktat folk, islndarna,
bevarades lyckligtvis forntidsminnena bttre. Deras litteratur, ehuru
upptecknad frst p 1100-talet, lmnar ocks vrdefulla upplysningar om
svl fornnordisk diktning som samfundsfrhllanden, seder och bruk,
vilka voro gemensamma fr nordens folk.

Islands frsta bebyggare utgjordes huvudsakligen av norrmn --
storbnder och vikingar -- vilka fr att undandraga sig Harald Hrfagres
tryckande envlde lmnade fosterbygden och grundade sig nya hem p den
fjrran liggande n (874). Under de nrmast fljande 50 ren fortgick
invandringen till Island, dr en fristat bildades, som lnge gde
bestnd. Trots livliga frbindelser med andra folk bibehllo islndarna
likvl sprk och seder nstan ofrndrade, och hemlandets sagor och
kvden, utgrande kra samtalsmnen under lnga vinterkvllar, bevarades
frn slktled till slktled i trogen hgkomst.

[Fotnot 2: Ex. p stavrim (mrk de kursiverade bokstverna!):

   Sitter i _h_gen
   _h_gttad _h_vding,
   _s_lag_s_vrd vid _s_idan,
   _s_klden p arm.

      Ur Rings drapa av Tegnr.
]

Den islndska forntidslitteraturen framtrder dels i bunden form
(snger), dels i obunden form (sagor).

Bland diktning av frstnmnda art intager den s. k. _Smunds Edda_, ven
kallad den _ldre_ eller _poetiska_ Eddan, det frmsta rummet. Dess
snger, vilka ro alster av oknda frfattare, torde till strsta delen
ha tillkommit under 900- och 1000-talet efter frebilder av ldre sagor
och sgner. Betrffande innehllet kunna de indelas i _guda-_ och
_hjltesnger_. Bland gudasngerna mrkas: _Volusp_ (valans spdom), i
vilken dikt de hedniska nordboarnas frestllningar om vrldens
skapelse, utveckling och undergng komma till synes, _Trymskvdet_,[3]
vari berttas, huru Tor hmtade sin stulna hammare, samt _Hvaml_, d.
v. s. den hges (Odens) sng, innehllande en samling goda tnkesprk
och levnadsregler.

Mrkligast bland hjltesngerna ro de som besjunga vlsungarnas och
niflungarnas den. Huvudpersonen i dessa dikter r hjlten Sigurd
Fafnesbane, draken Fafnes besegrare och ervraren av niflungarnas stora
skatt. Samma mne r ocks behandlat i en tysk forntidsdikt,
_Nibelungssngen_, och var ven knt i vrt land, varom den s. k.
_Sigurdsristningen_ i Ramsundsberget i Sdermanland br vittne.

Frutom nmnda dikter, fr vilka ngot frfattarenamn ej kan uppgivas,
finnas ocks en mngd kvden av namngivna skalder. Ssom Islands
ypperste diktare nmnes _Egil Skallegrimsson_ (omkr. mitten av
900-talet), vilken vid ett tillflle medelst en sng, avfattad till ra
fr konung Erik Blodyx, frlste sitt liv ur denne sin ddsfiendes vld.

Islndska skalder beskte ofta de nordiska konungahoven, dr de voro
grna sedda gster och ofta frikostigt belnades fr sina kvden.[4] I
dessa, vilka fredrogos svl i gstabudssalen som p slagfltet,
besjngo de konungar och hjltar samt frtljde om deras bragder.
Hovskalderna berttade ven sagor och bidrogo drigenom till att sprida
knnedom om denna art av forntida diktning.

[Fotnot 3: Tors hammare stulen (Lsebok fr folkskolan, st. 109),
bearbetning efter Trymskvdet av V. Rydberg.]

[Fotnot 4: Om den islndske skalden Torarin Lovtunga, vilken vistades
hos Knut den store i Danmark, berttas, att han om denne diktade en
drapa (strre kvde), som i sngarln inbragte honom 50 mark silver.]

P Island blomstrade ocks, som nmnt, en rik prosa-(sago-)litteratur,
som ndde sin hgsta utveckling p 1200-talet. Efter innehllet skiljer
man mellan _hjltesagor_, _historiska sagor_ och _slktsagor_.[5]

Till hjltesagorna hra bl. a.: _Vlsungasagan_, en omskrivning till
prosa av Eddans hjltedikter med samma namn, _Hervararsagan_ med den
bekanta episoden om Hjalmar och Ingeborg samt _Fritjofs saga_, vilken
frevigats genom Tegnrs bermda dikt. Till Hervararsagan r ven fogad
en kortfattad svensk krnika, vilken skildrar hndelser intill 1118. Den
anses vara frfattad av Islands frste historieskrivare, _Are Frode_
(dd 1148). De historiska sagorna omtala hndelser och personer frn
Islands och Skandinaviens forntid och ro sledes att betrakta som de
nordiska landens lsta historia. Mnga av dem finnas sammanfrda i ett
av den islndske hvdatecknaren _Snorre Sturlesson_ (dd 1241) utgivet
historiskt vrk, _Heimskringla_ eller _konungasagor_, som frtlja om
Norges konungar intill 1177. Arbetet inledes med sagan om ynglingatten,
en rad uppsalakonungar, vilka frfattaren lter hrstamma frn gudarna
(Oden, Njord och Frj). Mnga av dem ro emellertid diktade personer.
Slktsagorna ro framstllningar om islndska stormns och
stormanstters den (_Nils saga_, _Egil Skallegrimssons saga_ m. fl.).
Genom sina frtrffliga skildringar av seder och folklynne ha flera av
dem lmnat vrdefulla bidrag till kunskapen om forntidslivet p
sagornas .

Snorre Sturlesson r ven frfattare till en annan mrklig skrift, den
_prosaiska Eddan_ eller _Snorres Edda_. Den r avsedd att vara en
handledning fr skaldekonstens idkare och innehller frdenskull en
redogrelse fr de gamla myterna vensom fr olika versslag och i
fornskandinavisk poesi frekommande uttrycksstt och omskrivningar.

[Fotnot 5: Saga betyder ursprungligen historisk berttelse.]




                              Medeltiden
                             (1200-1521).


Det tidevarv i Sverges historia, som begynner med kristendomens slutliga
seger ver den gamla hedniska gudatron, freter i mnga stycken
vsentliga skiljaktigheter med den fregende tiden. Den kristna lrans
frkunnare arbetade nmligen ivrigt p att hos folket utplna hednisk
sed och hedniska frestllningar, med ett ord, en stor del av den
forntida odlingen. Fornnordisk diktning upphrde, och de gamla sagorna
och sngerna fllo i glmska. Frst vid mitten av 1200-talet brjar en
ny inhemsk litteratur uppspira. Sverge hade vid denna tid, genom de
kyrkliga frhllandenas ordnande i verensstmmelse med vad som redan
skett i andra katolska land, kommit i nrmare berring med sdra och
vstra Europas kulturlnder. Den andliga odlingen i Norden blir drefter
en terspegling av riddartidens kulturliv. Bildningen omhndertogs nu av
kyrkan, i vars skydd och till vars ra bildande konster men ven musik
och poesi blomstrade. Mnga av kyrkans mn idkade vetenskapliga studier,
och i ett flertal kloster samt i stiftsstderna upprttades skolor,
vilka dock huvudsakligen avsgo att meddela undervisning t blivande
prster. Bland dessa funnos ven sdana som sedan fortsatte sina studier
utomlands (ssom vid universitetet i Paris, hgskolorna i norra Italien
och Tyskland). Bonden svl som herremannen p den tiden insg fga
nyttan av boklig lrdom. r 1477 grundades i Uppsala av rkebiskop Jakob
Ulvsson Sverges frsta _universitet_, vilket emellertid snart rkade i
frfall.

Medeltidens litteratur utgick huvudsakligen frn klostren, varest bcker
avskrevos och samlades. P grund av det tidsdande arbetet (varje
bokstav prntades, och boken pryddes dessutom ofta med mlningar) blevo
dessa handskrifter emellertid mycket dyrbara. Ngra kloster gde dock
betydande boksamlingar. Flertalet handskrifter ro avfattade p _latin_,
vilket var de lrdas sprk och nyttjades i vetenskapliga samt i de
flesta religisa skrifter. De lsta till vr tid bevarade handskrifterna
p _svenska_ ro _landskapslagarna_, frn slutet av 1200- och brjan av
1300-talet. I vrigt terstr fga av den svenska medeltidslitteraturen.
En stor del av de i klostren befintliga boksamlingarna gick nmligen
frlorad vid den delggelse, av vilken dessa drabbades under
reformationstiden.

Sverges medeltidssprk, den s. k. _fornsvenskan_, freter mnga
olikheter med stamsprket, frn vilket det allt mer skilde sig.
Bjningsformerna frenklas, anvndning av slutartikel begynner m. m.
dyl. Med sprket infrlivades ocks mnga utlndska ord, dels frn
latinet (inkomna med kristendomen), dels frn danskan och tyskan (under
kalmarunionens tid).

                   *       *       *       *       *

Bland medeltidens litteratur intaga _landskapslagarna_ ett framstende
rum, vrdefulla minnen som de ro av vra frfders rttsbegrepp, seder
och sprk. Deras upptecknande i den form, i vilken de finnas bevarade,
vrkstlldes, som ovan nmnts, under tolvte och brjan av trettonde
rhundradena, men ven fre den tiden funnos skrivna lagbestmmelser. De
lsta landskapslagarna leda sitt ursprung nda frn hedentid, och de
fortplantades lnge muntligen av lagmnnen, vilka skulle gra och
framfra lagen. Fr att lttare kunna behllas i minnet voro de d
avfattade p stavrimmad vers. lst av alla r _Vstgtalagen_, som
upptecknades i brjan av 1200-talet. _Upplandslagen_, den lsta och ven
vrdefullaste av svealandslagarna, utarbetades under ledning av den
ansedde lagmannen i Tiundaland _Birger Pedersson_ och erhll kunglig
stadfstelse r 1296. Andra lagsamlingar ro _Sdermanlandslagen_,
_Hlsingelagen_ m. fl.

En annan medeltida _samhllelig_ skrift br titeln: _Om konunga- och
hvdingastyrelse_. Den innehller ett sammandrag av medeltidens stats-
och samhllslra och skrevs i brjan av 1300 talet efter frebilden av
ett latinskt arbete. Dess sprk utmrker sig fr sknhet och enkel
vrdighet.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Birgittabild frn medeltiden.]

De flesta av medeltidens skrifter tillhra emellertid den _religisa_
litteraturen. Bland frfattare p detta omrde r ingen annan s mrklig
som

_Birgitta_, vilken genom sina skrifter, kallade _Birgittas
uppenbarelser_, och sitt fromma leverne gjorde sitt namn knt i hela
Europa. Dotter till den ovannmnde tiundalagmannen Birger Pedersson
fddes hon p Finsta i Uppland (omkring 1303). Birgitta erhll en fr
den tidens kvinnor omsorgsfull uppfostran, frst i hemmet och sedermera
hos en moster, fru Katarina p Aspans. I sktet av en from och gudlig
familj samt barn av en tid, d syner och andliga uppenbarelser ansgos
fr en synnerlig Guds nd, knde sig Birgitta tidigt dragen till de
himmelska tingen och trodde sig redan under barndomen i underbara syner
skda Kristus och jungfru Maria. Fga mer n tretton r gammal ktade
hon den unge lagmannen Ulv Gudmarsson och bosatte sig med honom p
herrestet Ulvsa i stergtland, dr hon framlevde tvenne rtionden
under oavltligt sjlvuppoffrande vrksamhet, delande sin tid mellan
husmoderliga plikter, vrden av fattiga och sjuka samt andakts- och
botvningar. Hon sysselsatte sig ven med studier och franstaltade en
versttning till svenska av ngra utav bibelns bcker (delvis utfrd av
hennes biktfader, den lrde magister _Mattias_ i Linkping). Hon var en
tid anstlld som hovmstarinna hos drottning Blanka (Magnus Erikssons
geml) och upptrdde d ivrigt bestraffande mot hovets flrd och
lttsinne. Tillsamman med sin man, vilken i hg grad pvrkats av hennes
fromhet, fretog hon en vallfrd till Compostella i Spanien, dr
aposteln Jakob anses vara begraven. Kort efter hemkomsten dog lagman
Ulv, och Birgitta beslutade att frn denna tid gna sig helt t Guds
tjnande. Hon blev nnu strngare i sina botvningar samt fll ofta i
hnryckning, varunder hon trodde sig se och hra Kristus och nglarna,
vilka fr henne uppenbarade heliga ting och vad som ske skulle. Dessa
uppenbarelser nedskrevos sedan antingen av henne sjlv eller efter
hennes diktamen. De sista ren av sin levnad tillbragte Birgitta i Rom,
dit hon 1349 begivit sig fr att utvrka pvens stadfstelse av en av
henne grundad klosterorden men ven fr att erhlla vidstrcktare
vrksamhetsflt. Vid nra 70 rs lder fretog hon en vallfrd till
Jerusalem. Efter terkomsten till Rom avled hon dr 1373. Aderton r
senare blev hon av pven under stora hgtidligheter frklarad fr
helgon.

Birgittas klosterstiftelse, vanligen kallad birgittinerorden, fick sitt
ste i Vadstena, vars kloster blev vida bermt. Snart uppstodo
dotterkloster i flera av Europas land. Birgittinerordens munkar och
nunnor sysslade flitigt med versttnings- och avskrivningsarbete, och
frn Vadstena kloster i frsta rummet utgick en betydande religis
litteratur, bestende av _uppbyggelsebcker_, _prediko-_ och
_legendsamlingar_ samt _delar av bibeln_, versatta till _svenska_.

                   *       *       *       *       *

Medeltidens _historiska_ litteratur r mycket knapphndig och utgres
huvudsakligen av _rimkrnikor_, p vers avfattade berttelser om
medeltida hndelser. lst r den s. k. _Stora_ eller _Erikskrnikan_, i
vilken frfattaren -- tydligen en samtida person -- skildrar
folkungarnas strider och i varm beundran fr hertig Erik, Magnus
Laduls' son, prisar dennes ridderliga bedrifter. Vidare m nmnas _Nya
krnikan_ eller _Karlskrnikan_, vars huvudperson r Karl Knutsson. Fr
den historiska forskningen vida vrdefullare n rimkrnikorna r en vid
slutet av medeltiden p latin skriven _svensk historia_, vars
frfattare, domprosten i Uppsala, _Ericus Olai_ (dd 1486), r den
frste, som fr sin framstllning begagnat sig av samtida, mnga nu
frlorade dokument.

                   *       *       *       *       *

Den frste namngivne svenske skalden r

_biskop Tomas_ i Strngns (dd 1443). Frn honom stamma tre till vr
tid bevarade dikter: _Sngen om Engelbrekt_, en hyllning till
frihetshjlten och en uppmaning till Sverges folk att kmpa fr
fosterbygden, samt _Friheten_, vilken prisas ssom det bsta ting, och
allegorien[6] _Troheten_, syftande p Karl Knutssons handlingsstt mot
Erik Puke.

Vid gudstjnsterna, som hllos p latin, sjngos latinska hymner[7] men
ven en och annan svensk psalm, av vilka m ihgkommas: Den signade
dag (n:r 424 i vr nu gllande psalmbok).

                   *       *       *       *       *

Frn detta tidevarv hrstamma ven en del av de episk-lyriska dikter,
som vi kalla _folkvisor_. Sitt ursprung leder denna diktart sannolikt
frn Frankrike, varifrn den utbredde sig ver den germanska vrlden. I
vrt land upptrda folkvisorna tidigast under folkungatiden. De torde ha
infrts av kringvandrande utlndska sngare (lekare), vilka fredrogo
dem p riddarnas slott och vid borgarnas gillen. Sin blomstringstid i
Sverge hade folkvisdiktningen under fjortonde och femtonde rhundradena
men fortsatte ven in i nsta tidevarv. Efter hand spridande sig till
allt vidare samhllslager upptogos folkvisorna slutligen av allmogen,
folket, dr de levde sitt egentliga liv, d litteraturhistorikerns
uppmrksamhet i brjan av 1800-talet fstes p dem.

[Fotnot 6: _Allegori_ = lrodikt, vari naturkrafter och abstrakta
begrepp framstllas som personer fr att inskrpa en sanning.]

[Fotnot 7: Hymn r en lyrisk dikt, vari Gud och hans vrk (ven andra
upphjda ting) besjungas.]

Till sitt innehll r folkvisan oftast episk (sledes skildrande ngon
tilldragelse). De handlande personerna ro vanligen frnmliga mn och
kvinnor (riddare, adelsjungfrur o. dyl.) men ngon gng ven tagna frn
de lgsta samhllslagren (vallhjon och tiggare). I ngra visor framtrda
medeltidens vertro och vidskepelse, nmligen i dem som rra sig om
vissa naturgudomligheter, ssom ncken, lvorna och brgakungen, och
deras frhllande till mnniskorna.[8] Till formen ro folkvisorna i
likhet med lyriska dikter avdelade i strofer och frbundna med en
melodi. En egendomlighet fr dessa visor r det s. k. omkvdet, en i
varje strofs slut och ibland ven i dess mitt terkommande versrad, som
angiver grundstmningen i dikten. Fordom utfrde man vid folkvisans
toner en enkel dans (stig- eller ringdans), varvid alla de dansande
framsjngo omkvdet, under det att sjlva visan fredrogs av en eller
ett par frsngare.

ven kvarleva frn denna tid mnga _folksagor_ och _sgner_, vilka ehuru
enkla och ofta barnsligt enfaldiga i sig gmma en rik skatt av poesi.
Hos ngra bland dem sknjes det nordiska ursprunget, andra kunna med
skl kallas vandrande sgner, emedan de i olika omkldnader upptrda hos
de flesta europeiska folk.

[Fotnot 8: Med hnsyn till mnesvalet kunna folkvisorna indelas i
fljande grupper, mellan vilka dock ej alltid bestmda grnser kunna
dragas: _naturmytiska visor_ (t. ex. _Den brgtagna_; _Ncken han
gngar p snvitan sand_); _kmpavisor_ (_Kmpen Grimborg_, _Habor och
Signill_); _riddarvisor_ (_Sven i Rosengrd_); _legender_ (_S:t Staffans
visa_, _Duvans sng p liljekvist_) och _historiska visor_ (_Tord Bondes
mord_, _Klosterrovet_, vari berttas, huru Sune Folkunge bortfrde
konung Sverkers dotter ur Vreta kloster).]




                          Reformationstiden
                             (1521-1611).


Gustav Vasas tronbestigning betecknar inbrottet av en ny tid fr Sverge,
medfrande stora och genomgripande frndringar i svl politiskt som
kulturellt hnseende. Sedan landet blivit befriat frn Danmarks
verhghet och lst frn pvevldets band, kunde dess utveckling fortg
i nationell riktning, och en inhemsk, svensk odling begynte frn denna
tid blomstra. Vad bildningen betrffar, s blev den emellertid icke
under reformationstidens frsta tid vederbrligen tillgodosedd. D
klostren i enlighet med riksdagsbeslutet i Vsters stngdes, fingo ven
de med dem frbundna skolorna dela deras de och ersattes icke med nya.
Frst mot slutet av 1500-talet, nr den nya lran vunnit stadga och
behovet av inhemska protestantiska bildningsanstalter gjorde sig
gllande, begynte skolorna terupprttas. Vid Uppsala universitet
terupptogs vrksamheten r 1595. Ett kraftigt medel till bildningens
hjande var boktryckerikonsten, som vid denna tid vann spridning i
Sverge.

Reformationstidens litteratur r till vervgande del av religis och
historisk art. Bland religisa skrifter kommer i frmsta rummet
_bibelversttningen_, huvudsakligen utfrd av brderna Petri.
Historiska skriftstllare voro bl. a. Olavus Petri, Peder Svart, Erik
Gransson Tegel och Johannes Messenius. Den poetiska litteraturen
utgjordes huvudsakligen av psalmer, folkvisor och ngra rimkrnikor.

_Sprket_, som under unionstiden starkt uppblandats med danskan, fr nu
en mera nationell prgel, drigenom att tskilliga frfattare upptogo
fornsvenska uttryck och bjningsformer (gammalsvenskan). Vid
tillmpningen av sprkreglerna rdde dock stor frvirring; gamla och
nya, danska och tyska ndelser brukades om varandra. Den kade
frbindelsen med utlandet hade jmvl till fljd, att mnga tyska och
romanska ord intrngde i sprket.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Olavus Petristatyn i Stockholm.]

_Olavus Petri_, reformationens frmste mlsman i Sverge, r tillika
tidevarvets mest betydande skriftstllare. Han var fdd i rebro (1493),
dr hans fader var smed. Sin frsta undervisning mottog han i
fdelsestadens skola och vistades sedan ngon tid i Uppsala, varefter
han fortsatte sina studier i Tyskland, frnmligast i Wittenberg, dr
han 1518 undfick magistervrdigheten. Under sin vistelse hrstdes var
han vittne till Luthers frsta upptrdande mot pvedmets villfarelser
och omfattade med hnfrelse reformationens sak. terkommen till Sverge
blev han sekreterare hos biskop Mattias i Strngns samt ngon tid
drefter frordnad till frestndare fr domskolan i samma stad.
Frimodigt brjade han nu infr kamrater och lrjungar frkunna de nya
lror, som han inhmtat i Wittenberg, och samlade omkring sig en krets
av liktnkande, bland vilka m nmnas rkedjknen _Laurentius Andr_.
Genom denne fick konung Gustav knnedom om Luthers lror, fr vilka han
fattade livligt intresse. Kort drp gavs t Olavus Petri ett
vidstrcktare vrksamhetsflt, i det att konungen kallade honom till
Stockholm ssom stadens sekreterare och tillika predikant i Storkyrkan.
P sin nya plats utvecklade mster Olov en rastls vrksamhet ssom
kmpe fr den nya lran. I en mngd populra (folkliga) _strskrifter_
angrep han ofrfrat och med vertygande kraft den katolska lran. Han
var ocks stdse beredd att muntligt frsvara sin tro. Till rttelse
fr enfaldiga klerker och kyrkoprster utgav han en _postilla_, som
nnu lses av allmogen i vissa trakter av vrt land. Drjmte utarbetade
han en _kyrkohandbok_ och flera samlingar _svenska psalmer_. Den frsta,
vilken utkom 1526 och bar titeln Ngre Gudhelige Vijsor vthdragne aff
then Heliga Skrift, innehll 10 psalmer, drav hlften versttningar,
ssom Vr Gud r oss en vldig borg. Bland alstren av hans egen
psalmdiktning terfinnas flera i 1819 rs psalmbok (n:r 21, 50 o. a.).
Den frsta svenska versttningen av _Nya testamentet_, som frelg
1526, anses vara Olavus Petri vrk, och han deltog ven i arbetet p den
fullstndiga _bibelversttningen_.

Olavus Petri gnade sig tillika t historisk forskning, vars resultat
han framlade i en _Svensk krnika_, omfattande tiden intill Gustav Vasa.
I ett vrdigt, krnfullt sprk framstller frfattaren med bermvrd
opartiskhet det historiska frloppet p grundvalen av viktiga, nu
frkomna handlingar samt sker att utfinna historiens lrdomar. Emedan
tskilligt i framstllningen i ngon mn syntes nedstta den svenska
ran, drog sig krnikan Gustav Vasas misshag, varfr den ej utkom i
tryck, men den spriddes i talrika avskrifter. -- Olavus Petri r
dessutom frfattare till de frtrffliga _domareregler_, som inleda 1734
rs lagbok samt till det frsta svenska skdespelet (_Tobi Commedia_).

I brjan av 1530-talet var Olavus Petri en kortare tid konungens
kansler, vilket mbete han emellertid snart nedlade. P grund av olika
sikter rrande reformationens genomfrande -- Gustav Vasa tycktes i
denna frga lgga strsta vikten vid indragningen av kyrkogodsen --
vensom av andra orsaker drog han sig nmligen konungens misshag. Det
gick slutligen s lngt, att han jmte Laurentius Andr anklagades fr
hgfrrderi och dmdes till dden. Den uppenbart orttvisa domen gick
dock ej i fullbordan, utan de blevo bda bendade. Tre r efter denna
tilldragelse utnmndes Olavus Petri till kyrkoherde i Stockholms
storkyrkofrsamling och innehade detta mbete till sin dd, 1552.

                   *       *       *       *       *

_Laurentius Petri_, Sverges frste luterske rkebiskop (fdd 1499, dd
1573), understdde troget sin broder i reformationsarbetet och
utvecklade liksom denne en livlig litterr vrksamhet. Han var ledare av
och utfrde till strre delen sjlv arbetet p den fullstndiga
_versttning av bibeln_ som utkom 1541. Ngra r senare utgav han en
_predikosamling_ samt upptrdde ven ssom _psalmfrfattare_. Sverges
frsta luterska _kyrkoordning_ (antagen 1572) r likaledes hans vrk. I
denna dagalgger han stort intresse fr undervisningens frmjande, i
det att den inrymmer vr lsta _skolordning_. Laurentius Petri lade stor
vikt vid sprkets renhet och frmanade ofta prsterna att icke med
frmmande ord frbistra de enfaldiga.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Johannes Messenius.]

Ssom _dramatisk_ och _historisk_ frfattare framtrdde vid tidevarvets
slut

_Johannes Messenius_. Han fddes i stergtland (1579). Sedan han ngon
tid erhllit undervisning i Vadstena skola, sndes han omkring sexton r
gammal till en polsk jesuitskola, vilken han med bermmelse genomgick.
Efter fullbordade studier tervnde han till Sverge samt blev, sedan han
avsvurit sin katolska tro, av Karl IX utnmnd till professor vid
universitetet i Uppsala. Messenius gnade sig hr med iver och framgng
t lrarekallet och samlade omkring sig mnga lrjungar. Men trtgirig
och hrsklysten rkade han snart i strid med en annan akademisk storhet,
professorn _Johannes Rudbeckius_. Till att ka stridens bitterhet bidrog
den tvlan som Messenius upptog med sin motstndare. D denne enligt
tidens sed lt uppfra latinska skdespel, s. k. _skoldramer_, skrev
Messenius ngra skdespel p svenska med mnen ur fderneslandets
historia, vilka sedan uppfrdes av hans lrjungar. Hans mening var att i
femtio olika dramer framstlla hela den svenska historien, men han
medhann endast sex. Bland dessa m nmnas _Disa_, som framstller sagan
om en jungfru med detta namn, vilken under en hungersnd giver konungen
ett klokt rd och drigenom rddar en mngd mnniskor frn dden.
Messenii skdespel ro ej utan betydelse, ty genom dem vcktes hgen fr
_svensk_ dramatisk konst. Fiendskapen mellan Messenius och Rudbeckius
gick emellertid s lngt, att den t. o. m. franledde gatustrider mellan
varderas anhngare bland studenterna, varfr Gustav Adolf frflyttade
dem bda frn Uppsala. Messenius utnmndes till vrdare av riksarkivet
och kort drefter till assessor vid den nyinrttade Svea hovrtt. Men
snart invecklades han i nya strider och blev av sina motstndare
anklagad fr att ha drivit stmplingar mot konungahuset. P grund hrav
dmdes han till fngelse och insprrades p Kajaneborgs fstning i norra
Finland. Hr kvarhlls han i nra tjugu r. Sina sista dagar tillbragte
han i Uleborg, dr han avled 1636. Sin fngelsetid anvnde han till
vetenskapliga studier och skrev drunder p latin ett stort vrk,
_Scandia illustrata_, en svensk rikshistoria. Arbetet, som vittnar om
stor belsenhet och r synnerligen opartiskt hllet, utgavs frst 65 r
efter hans dd.




                            Stormaktstiden
                             (1611-1718).


Sedan Sverges sjlvstndighet gent emot utlandet blivit hvdad samt
reformationen vunnit stadga, gr dess utveckling under detta tidevarv
raskt framt, och medan landet bliver en politisk stormakt, gres ocks
stora ervringar p den andliga odlingens omrde. Flera av tidevarvets
regenter visade varmt intresse fr bildningens hjande; srskilt
framstr Gustav II Adolf ssom den _hgre undervisningens_ frmjare.
Genom hans storartade gva av omkring 300 hemman till Uppsala
universitet blev dess stllning tryggad. Under hans regeringstid
inrttades ocks ett nytt universitet i Dorpat vensom det frsta
svenska _gymnasiet_ (i Vsters). Lngre fram tillkommo nya hgskolor i
_bo_ (1640) och _Lund_ (1668), och flera stiftsstder erhllo
gymnasier. Fr att tillgodose _allmogens undervisning_ inrttades under
Karl XI:s regering flerstdes sockenskolor, och i den av samme konung
utfrdade kyrkolagen (som nnu r gllande) stadgades, att prsterna
skulle tillse, att yngre personer finge lra sig lsa i bok. Dock
rdde nnu mycken okunnighet och vidskepelse i landet ven hos de mera
bildade; drom vittna de sorgligt ryktbara hxprocesserna.

Den _vetenskapliga_ odlingen i Sverge under stormaktstiden omfattar
flera vetenskapsgrenar. _Historie-_ och _fornforskning_ bedrevos av bl.
a. Olov Verelius, Johan Peringskild och Olov Rudbeck d. . De
historiska arbetena frn denna tid utmrka sig i allmnhet fr en
strvan att giva fderneslandet hga anor och en stolt forntid med
sidosttande av den historiska sanningen. P _naturvetenskapernas_
omrde vrkade lkaren Urban Hjrne och mekanikern Kristoffer Polhem m.
fl.

_Diktningen_, som frut huvudsakligen utgjorts av konstls naturpoesi,
utvecklar sig under detta tidevarv till vrklig skaldekonst. Strsta
frtjnsten hrom har _Georg Stiernhielm_, i det att han var den frste
som fr diktning p modersmlet begagnade antika[9] versformer och
slunda, ssom han sjlv sger, lr snggudinnorna dikta och spela p
svenska. Ngra skalder, den s. k. _romanska riktningens_, efterbildade
i sin diktning Italiens, Frankrikes och Tysklands vittra alstring.

I _sprket_ inblandades under detta tidsskede mnga frmmande ord. En
trffande bild av den rdande sprkfrbistringen gav Olov Rudbeck d. .,
som skrev, att nr somliga hava lrt tskilliga sprk och skola skriva
ngra svenska rader, s lappa de dr in ord ur alla dessa, s att det
rtt ser ut som en narrs drkt eller tiggares, vilken haver sammanlappat
sina klder av alla de slags lappar han funnit p gatorna. Flera
framstende skriftstllare ivrade dock fr sprkets rensning samt fr
dess utbildning genom en rikare ordbjning och en mera efter uttalet
lmpad rttstavning. Genom den av Karl XI pbjudna _nya
bibelversttningen_ hade hgen fr forskningar i modersmlet blivit
vckt. I det nya bibelvrket, som frelg i tryck 1703, Karl XII:s
bibel, bibehllos dock i stor utstrckning bde gamla bjningsformer
och gammalt skrivstt. Detta arbete blir slunda fornsprkets sista
grnsmrke, ty i litteraturen i vrigt vann nysvenskan snabbt allt
strre utbredning.

[Fotnot 9: Antik = fornartad, ngot som tillhr den grekiska eller
romerska forntiden.]

                   *       *       *       *       *

Ssom representant fr den ldre visdiktningen framstr

_Lars Wivallius_ (fdd 1605 p grden Vivalla i Nrke, dd 1669).
Adertonrig kom han till Uppsala men reste efter en kort tid till
utlandet, dr han under flere r frde en mycket ventyrlig tillvaro.
Utan pnningar och saknande hg fr ngon bestmd sysselsttning drog
han frn land till land, n tjnande som soldat, n livnrande sig med
att undervisa, mla portrtt o. dyl. Efter sina irrfrder, i frmmande
land kom han till Skne, dr han under namn av baron Erik
Gyllenstjrna fick tnjuta gstfrihet hos en svensk adelsman, Vulf
Grijp p Bjrkebrga, samt lyckades vinna dennes dotter. D bedrgeriet
uppdagades, tog han till flykten men blev omsider fngslad. Under den
drp fljande rttegngen utvecklade han i frsvarsskrifter p vers och
prosa en gldande vltalighet och stor fyndighet. Slutligen dmdes han
dock till fngelse p Kajaneborg, dr han under stora lidanden
tillbragte sex lnga r. Efter frigivandet tervnde han till Stockholm
och lyckades bli utnmnd till auditr vid ett gardesregemente drstdes.
Sina sista dagar tillbragte han p fdernegrden.

Wivallius dagalgger i sitt skaldskap strre herravlde ver formen n
ngon annan svensk skald fre honom. I sina dikter besjunger han bl. a.
naturens sknheter och frihetens vlsignelse (_Ack Libertas,_[10]_ du
dla ting_). Bland hans religisa snger m nmnas _Den tredje psalm
Davids_. Den allmnnast knda av hans visor r utan tvivel den av en
vemodsfull stmning genomtrngda: _Varer nu glade, min' fiender all!_

[Fotnot 10: Libertas = frihet.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Georg Stiernhielm.]

Storhetstidens frmste skald r

_Georg Stiernhielm_. Stiernhielm var son av en brgsman, Olov
Marqvardsson, och fddes i Vika socken i Dalarne (1598). Efter
frberedelse i Vsters skola avgick han vid 21 rs lder till
universitetet i Uppsala samt fretog sedan en lngre utlndsk resa,
varunder han bedrev studier vid flera, fretrdesvis tyska, hgskolor.
Hemkommen tjnstgjorde han ngon tid som lektor vid Vsters gymnasium,
men sedan han genom sina stora kunskaper och lysande snillegvor dragit
sig de maktgandes uppmrksamhet, anvndes han tid efter annan i en
mngd olikartade vrv. r 1630 utnmndes han till assessor vid hovrtten
i Dorpat samt blev fljande r adlad. Ngra r senare terkallades han
till Stockholm fr att deltaga i lagkommissionens arbete. Det r vid
denna tid -- han var d ver 40 r -- hans vrksamhet som skald
begynner. Genom att forma sprket efter antikens versbyggnader hjde
Stiernhielm den svenska diktningen till en vrklig konstpoesi, varfr
han ock av eftervrlden har blivit kallad den svenska skalde_konstens_
fader. Hans mest bermda diktalster r _Herkules_, en allegorisk dikt,
som behandlar sagan om Herkules vid skiljevgen, dr fru Lusta och
fru Dygd var fr sig skte draga honom p sin sida. Dikten r
egentligen en mlning av tidens seder, och Herkules r den unge
svensken, som stlles i valet mellan ett liv i lttja och sinnliga
njutningar  ena sidan samt dygd och pliktuppfyllelse  den andra.
Herkules r skriven p _hexameter_, vilken versform hrmed infres i
svensk poesi. Av Stiernhielms vriga dikter m nmnas _Brllopsbesvrs
ihgkommelse_, vari p ett skmtsamt stt skildras det myckna besvr,
som r frknippat med ett brllop p landet. Vid sidan av sitt skaldskap
gnade sig Stiernhielm t vetenskaplig forskning p olika omrden. Han
sysslade med matematik, naturvetenskap och filosofi samt bedrev hvda-
och sprkforskning. Fr modersmlets utbildning och frdling ivrade han
varmt och begynte utgivandet av en ordbok, kallad _Gambla Svea och
Gtha mles fatebur_, varav han emellertid blott medhann frsta
bokstaven. Hans mngsidighet hade nmligen till fljd, att mycket av vad
han pbrjade, blev ofullbordat.

Efter ngra rs vistelse i Stockholm terflyttade Stiernhielm till
Livland men ndgades inom kort med maka och barn fly drifrn, sedan
hans gods blivit plundrat av ryssarna. Alldeles utblottad terkom han
till Sverge. Snart erhll han dock nya mbeten och utnmndes slutligen
till frestndare fr det av Magnus Gabriel de la Gardie inrttade
antikvitetskollegiet, vilket mbete han innehade till sin dd (1672). I
det lngsta bibehll han sjls- och kroppskrafter ofrminskade och
sysselsatte sig nnu vid 73 rs lder med vetenskapligt
forskningsarbete. Till sinnet var han glad, ppen och frimodig. Hans vn
och lrjunge, skalden _Columbus_, sger om honom: Han tackade
innerligen sin skapare, som honom i sina dagar en hlsosam kropp, ett
gott frstnd, dagligt brd, ett frnjsamt sinne och ett glatt gemyt
hade frlnt. Hans gravskrift, som han sjlv dikterat, lydde: Han
levde glad, s lnge han levde.

                   *       *       *       *       *

Samma nit om sprkets uppodling, som drev Stiernhielm att reformera den
svenska poesien, synes ven ha ggat en annan av tidevarvets mn till
vitter alstring. I en samtidigt med Stiernhielms Herkules utgiven dikt,
_Thet Swenska sprketz Klageml_, av Skogekr Bergbo, under vilket namn
man antagit, att presidenten _Gustav Rosenhane_ (dd 1684) skulle dlja
sig, klagar skalden ver att thet icke, som sig borde, hrat blifver.
Senare utkommo under samma pseudonym tvenne diktsamlingar: _Fyratijo sm
wijsor_ samt _Venerid_, en samling av 100 sonetter,[11] utgrande
krlekskvden, som ro tillgnade den kvinna, vars namn diktvrket br.

                   *       *       *       *       *

Den ovan nmnde

_Samuel Columbus_ (fdd 1642, dd 1679) skrev -- jmte
tillfllighetsverser p hexameter efter Stiernhielms mnster -- flera
veka och stmningsfulla lyriska dikter, dri han visar ett utprglat
sinne fr versens vlljud. Hans frnmsta vrk ro de religisa
diktsamlingarna _Den bibliske verlden_ och _Od svetic_[12] (i den
senare frekommer psalmen 440 i 1819 rs psalmbok). Tillsamman med
Stiernhielm, hans faderlige vn och gynnare, vrkstllde han en
dramatisering av dennes Herkules. ven p sprkforskningens omrde
upptrdde Columbus som frfattare med ett utkast till en svensk
sprklra, den frsta i sitt slag: _En svensk orde-sktsel_.

                   *       *       *       *       *

_Lasse (Lars) Johansson_ (fdd 1638, dd 1674), vanligen kallad
_Lucidor_[13]_ den olycklige_, har skrivit andliga och vrldsliga visor,
av vilka flera rja en mindre vanlig skaldebegvning. Frmst st hans
_psalmer_ (i omskriven form intagna i vr nuvarande psalmbok, n:r 463,
465 och 467), vilka p ett gripande stt mla den skuldmedvetne
syndarens nger. Bland hans vrldsliga dikter m nmnas ngra
_dryckesvisor_, vari han med en dramatisk livlighet, som pminner om
Bellman, skildrar ngra scener ur den tidens krogliv.

Lucidors levnadsfrhllanden ro fga knda. Sedan han en tid studerat i
Uppsala samt gjort en utlndsk resa, bosatte han sig i sin fdelsestad,
Stockholm, dr han frtjnade ett knappt brd med att giva
sprklektioner och skriva tillfllighetsdikter, ssom brllops- och
begravningssnger, samt frde fr vrigt ett oordentligt levnadsstt.
Under ett besk p kllaren Fimmelstngen rkade han i grl med en annan
krogkund, vilken genomborrade honom med sin vrja. Efter hans dd utgavs
en del av hans dikter under titeln _Helikons blomster_.

[Fotnot 11: Sonett, en dikt med tv fyraradiga och tv treradiga
strofer. Denna versform hrstammar frn Italien, dr den tidigt ndde
stor fullndning genom skalderna _Dante_ och _Petrarca_.]

[Fotnot 12: Den fullstndiga titeln lyder: Od svetic, thet r ngre
verldsbetracktelser, sng-vijs frfattade.]

[Fotnot 13: Lucidor, av ett latinskt ord, lucidus, som betyder skinande,
klar.]

                   *       *       *       *       *

_Hkan (Hakvin) Spegel_ (fdd 1645, biskop i Skara och Linkping,
rkebiskop, dd 1714) r tidevarvets ryktbaraste _psalmfrfattare_. Av
hans psalmer, som utmrka sig fr flrdlshet, trosvrme och poetisk
sknhet, intogos i 1695 rs psalmbok icke mindre n 38 st. varibland ett
tjugutal ro bibehllna i den nuvarande. Ett annat poetiskt arbete av
hans hand r _Guds wrck och hwila_, en framstllning av
skapelsehistorien. Spegel var tillika en framstende predikant och en
varm ivrare fr folkbildningens hjande. Han var en av de lrdaste och
mest vrksamma kmparna fr nysvenskan; hans _Svensk Ordabook_
(utgiven 1712) r den frsta ngot s nr fullstndiga ordboken ver
svenska sprket.

                   *       *       *       *       *

_Jsper Svedberg_ (fdd 1653, professor i Uppsala, biskop i Skara, dd
1735) intager likaledes ett framstende rum p psalmdiktningens omrde.
Huvudsakligen genom hans frsorg utarbetades ett _frslag till ny
psalmbok_, som granskades och ven gillades. Men sedan den utkommit frn
trycket, blev den p ngra avundsmns tillskyndan indragen under
fregivande, att den var irrlrig, och Svedberg, som sjlv bekostat
tryckningen, gjorde stor ekonomisk frlust. P grundvalen av Svedbergs
frslag utarbetades emellertid den psalmbok, som antogs 1695 och
vanligen kallas gamla psalmboken. (Av dess psalmer ha omkring 200
insatts i den nuvarande.) Bland de psalmer Svedberg sjlv skrivit, m
framhllas n:r 99, 342 samt 500: 7 v. (Herre, signe du och rde). Fr
sprkets reformering genom en frbttrad rttstavning var han livligt
vrksam och utvecklade sina sikter bl. a. i en skrift, kallad
_Schibboleth_[14] eller _Swenska sprkets rycht och richtighet_.

[Fotnot 14: Ordet, Schibboleth r hmtat ur Domareboken (kap. 12:5
ff.).]

Bland tidevarvets psalmsngare frtjna ven att nmnas _Peter Lagerlf_
(fdd 1648, professor i Uppsala, dd 1699) och _Jakob Arrhenius_ (fdd
1642, likaledes professor, dd 1725). Den frstnmnde har skrivit n:r
328 och 332 i nu gllande psalmbok, och av den senare ha vi de vackra
psalmerna 52, 213 och 215 m. fl. Lagerlf utmrkte sig ven ssom
_latinsk_ skald och har dessutom diktat ett av hans samtid mycket bermt
krlekskvde, _Sng till Elisandra_.

                   *       *       *       *       *

_Johan Runius_ (fdd 1679, dd 1713) var av sin samtid hgt uppburen fr
sina poetiska alster och erhll t. o. m. hederstiteln skaldefursten.
Hans dikter, som efter skaldens dd utgvos samlade under titeln
_Dudaim_[15], bra prgeln av ursprunglighet, hurtighet och ett gott
skmtlynne, men ngot strre litterrt vrde ga de icke, i det att de
ro skligen andefattiga och formen ofta r vrdslsad. Bland hans
dikter mrkes _Friskens och Runii resa till Dalarn_ med en livlighet
i skildringen, som leder tanken p Bellman. Runius' frmga att rimma
var frvnansvrt stor. Som ex. hrp m nmnas _Rimdanz i fastlagen_.
Trots fattigdom och sjuklighet bibehll Runius sitt muntra lynne in i
det sista. Dagen fre sin dd, den 1 juni, skrev han:

   Har majus varit svr och bitter tid fr Runius,
   s ger vl honom Gud en glad och rolig junius.

                   *       *       *       *       *

Den romanska skalderiktningens frnmste representant i Sverge r

_Gunno Dahlstierna_, som fre adlandet hette Eurelius (fdd 1661,
lantmteridirektr, dd 1709). Dahlstiernas mrkligaste dikt r
_Kungaskald_, ett sorgekvde vid Karl XI:s dd, vilket r skrivet p ett
italienskt versmtt, ottave rime, som han infrde i svensk poesi. I
268 ttaradiga strofer besjunger han i ett hgstmt sprk det svenska
storvldet, men de storsttliga bilder som han anvnder, sl ofta ver i
det ljliga (himmelns silvervrta, Phoebus[16] sockerknippe), och de
talrika lrda vndningarna tarva frklaringar, fr att dikten skall
bliva njutbar. Lyckligtvis fann denna diktart som inom den bildande
konsten motsvarades av den samtidigt rdande barockstilen, fga
efterfljd i Sverge.

[Fotnot 15: Dudaim = krlekspple.]

[Fotnot 16: Foibos Apollon, i den grekiska gudavrlden sngens gud.]

                   *       *       *       *       *

P vergngen till nsta tidevarv st de tvenne fljande skalderna.

_Jakob Frese_ (fdd i Finland omkr. 1690, dd 1729) brjade sitt
frfattarskap med tillfllighetsdikter i den gngse stilen. Smningom
ndde han dock fram till en mera egenartad diktning i skildringen av
sitt eget livs inre. Under intrycket av dels fderneslandets olyckor,
dels egna lidanden (en lngvarig sjukdom) f hans snger en vemodig,
klagande grundton, som knnetecknar srskilt hans _Vrbetraktelser_. I
_Passionstankar_ trder oss till mtes en from barnatro, blandad med en
djup levnadstrtthet.

                   *       *       *       *       *

_Samuel von Triewald_ (fdd 1688, dd i holsteinsk tjnst 1743)
blev en banbrytare fr den nya litterra smakriktning, den
_fransk-klassiska_[17], som under fljande tidsskeden skulle stta sin
prgel p vrt lands vittra alstring. I sin satir[18] _Mot vra dumma
poeter_ gisslar han obarmhrtigt svl det andefattiga rimsmideriet som
den frkonstlade och svulstiga knslopoesien. I ngra kvicka
skmtberttelser p vers efterbildar han den franske skmt- och
fabeldiktaren _Lafontaine_.

[Fotnot 17: Klassisk, i vidstrckt mening lika med mnstergill,
ypperlig, av bestende vrde.]

[Fotnot 18: Satir = dikt som frljligar mnniskornas drskaper.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Olov Rudbeck d. .]

Bland de mn som under stormaktstiden gnade alla sina krafter t den
andliga odlingen, str

_Olov Rudbeck d. ._ i frmsta ledet. Han var fdd i Vsters (1630) och
son av den lrde och dugande professorn, sedermera biskopen Johannes
Rudbeckius (se sid. 16). Vid 16 rs lder kom han till Uppsala, dr han
gnade sig t naturvetenskapliga, fretrdesvis medicinska studier och
gjorde redan som student sitt namn oddligt genom upptckten av de s. k.
lymfkrlen. Genom ett frikostigt understd av drottning Kristina blev
han i tillflle att fretaga en studieresa till utlandet, frnmligast
Holland. Efter hemkomsten utnmndes han till professor i botanik samt
ngra r senare i medicin vid Uppsala universitet och lyckades snart
genom sina frelsningar och frevisningar vcka den studerande
ungdomens intresse fr dessa vetenskaper, som han dessutom frmjade
genom att uppfra en anatomisk lrosal, anlgga en botanisk trdgrd m.
m. Fr vrigt var knappast ngot vrksamhetsflt honom frmmande; han
gnade sig med framgng t fysik, astronomi, fornforskning samt frskte
sig p konster och handasljder. I stadens offentliga vrv deltog han p
ett stt, som frskaffade honom det erknnandet, att allt som skulle
gras, gjorde _han_ i sta'n. Ssom skriftstllare vann Rudbeck
europeisk ryktbarhet genom sitt mrkliga arbete _Alland eller Manheim_,
vanligen kallat Atlantikan. I detta sker han bevisa, att ett av den
grekiske filosofen Platon beskrivet mnstersamhlle, Atlantis, varit
ingenting annat n det gamla Sverge, samt att detta var det frst odlade
landet p jorden, de indo-europeiska folkens urhem och den vsterlndska
kulturens vagga. Detta arbete, som vittnar om frfattarens stora
belsenhet och framfr allt fyndighet, vckte ett ofantligt uppseende --
ven utlandets lrda uttryckte sin beundran -- och de dri uttalade
sikterna gllde lnge som historiska sanningar. De stolta
forntidsdrmmarna frbleknade dock efter hand infr en mera kritisk
hvdaforskning, och numera tillmtes Atlantikan icke ngot vetenskapligt
vrde.[19] Av det stort anlagda vrket utkommo tre delar. Den fjrde var
under tryckning, d en frhrjande vdeld lade strre delen av Uppsala i
aska (1702), varvid svl manuskript som frdigtryckta exemplar
frstrdes. Fyra mnader efter denna hndelse slutade han sitt vrksamma
liv. Uppsala domkyrka, som han genom sin rdighet rddade undan lgorna,
bevarar hans stoft.

[Fotnot 19: Angende indo-europeernas urhem torde frtjna ppekas, att
vetenskapliga forskare i vra dagar framlagt skl fr att detta
vrkligen skulle ha varit belget vid stersjns strnder (Nord
tyskland, de danska arna och Sydsverge).]




                             Frihetstiden
                             (1718-1772).


I vissa avseenden r frihetstiden ett av de mest glnsande tidevarven i
vr historia. Visserligen upphrde Sverge under Karl den tolvtes
regering att vara en stormakt i politiskt hnseende, men sedan den stora
ofredens dagar voro slut, ndde vetenskapen, konsten och litteraturen en
blomstring, som dittills icke skdats i vrt land. Frihetstidens ledande
mn intogo i allmnhet en vlvillig hllning gentemot den andliga
odlingen, och mnga av dem understdde med pnningar litteraturens,
konstens och vetenskapens frmsta utvare. Av stor betydelse blevo de
lrda samfund eller _akademier_, som under denna tid inrttades. Den
lsta av dessa r _Vetenskapsakademien_, som bildades 1739, och bland
vars stiftare mrkas Linn, Hpken och Alstrmer. Denna akademi frmjar
isynnerhet den naturvetenskapliga forskningen. Den fr konst och
litteratur varmt intresserade drottning Lovisa Ulrika grundade ngra r
senare _Vitterhetsakademien_, men dess inflytande p Sverges litteratur
blev ej synnerligen stort, alldenstund den snart av politiska skl mste
nedlgga sin vrksamhet. I annan form blev den emellertid sedan
terupprttad. De bildande konsterna uppmuntrades av _Mlar- och
bildhuggarakademien_ (= Fria konsternas akademi), musiken av
_Musikaliska akademien_.

Ett utmrkande drag fr hela detta tidevarv r en strvan efter att
framfr allt frmja det nyttiga. Denna strvan visar sig ven inom
_vitterheten_. Lrodikter ro under denna tid mycket vanliga. Det
ledande landet i Europa var Frankrike, och detta var orsak till att den
franska smaken vann insteg ven hos folk av andra nationer. De franska
diktarna, tragedifrfattarna _Corneille_ och _Racine_, komedifrfattaren
_Molire_ m. fl., togos till mnster, och flertalet av tidens skalder
anvnde versformer, som voro lmpade efter det franska sprkets lagar,
men som icke alltid voro till frdel i andra tungoml.

Under detta tidevarv framtrdde de frsta romanfrfattarna i vrt land.

_Historieskrivningen_ bedrevs av Olov von Dalin och Sven Lagerbring.
Under frihetstiden fullbordades ocks vr nnu gllande lagbok, den s.
k. _1734 rs lag_, vilken dock sedermera undergtt vissa frndringar.

_Sprkforskningen_ gick framt med stora steg under ledning av Johan
Ihre (fdd 1707, dd 1780), och under denna tid erhll vrt modersml
den form, som det i huvudsak nnu har. Dalins tidning _Then Swnska
Argus_ bidrog kraftigt till nysvenskans utveckling, och detsamma var
fallet med den nyss nmnda lagboken.

Det mest utmrkande fr frihetstiden r emellertid den lysande rad
vetenskapsmn, som Sverge d hade att framvisa. Det var nu som _Linn_
gjorde sitt namn bermt inom botanikens omrde, och p kemiens flt
vrkade Torbern Bergman samt Karl Vilh. Scheele. En naturvetenskapsman,
vilkens storhet man frst i vra dagar kunnat fullt uppskatta, var den
ven som andeskdare bekante Emanuel Svedenborg, Jsper Svedbergs son.
De resultat, som han kom till, angende hjrnans bark som ste fr
sjlens liv, ha nu, ver ett sekel efter hans dd, bekrftats av
vetenskapen och gjort Svedenborgs namn till ett av de mest lysande i vr
historia.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Olov von Dalin.]

Frihetstidens mest betydande frfattare r

_Olov von Dalin_ (fdd 1708, dd 1763). Han var prstson frn Halland.
Vid ett rs lder frlorade han sin fader, men styvfadern gav honom en
vrdad uppfostran. Tretton r gammal sndes han till Lund, dr han blev
en flitig lrjunge till den bermde professor Rydelius. Genom hans
bemedling erhll Dalin en lrareplats i Stockholm, dr han snart
intrdde p mbetsmannabanan. Redan fre sin stockholmsvistelse hade
Dalin brjat skriva vers, och drmed sysslade han ven, sedan han kommit
till huvudstaden. Under ett par rs tid utgav han den frut nmnda
tidningen Then Swnska Argus, som blev mycket lst. I Argus skrev
Dalin skmtsamma, satiriska artiklar, i vilka han framhll sin tids
lyten. Denna tidning meddelade inga nyheter och var sledes i viss mn
olik vra dagars pressalster. r 1734 upphrde Argus, och man srjde
ver hela riket liksom ver ett besynnerligt ddsfall. Allmnheten
visste ej, vem som var utgivare av Argus, men rikets stnder uttalade
sig fr att frfattaren skulle ihgkommas med befordran, ifall han ngon
gng skulle bliva knd.

Av Dalins vriga skrifter p prosa mrkes srskilt _Sagan om hsten_, i
vilken han skildrar svenska folkets och dess konungars den under nyare
tiden t. o. m. Karl den tolvtes dd. Denna berttelse skrev Dalin efter
hemkomsten frn en utlndsk resa, och d utgav han ven sin frnmsta
dikt i bunden form, _Svenska friheten_. Bland hans smrre lyriska dikter
mrkes den vackra _ngsvisan_. Han skrev ven ett par skdespel och
visade p s stt sitt intresse fr den nybildade _Svenska teatern_.

P stndernas frslag fick Dalin i uppdrag att utarbeta _Svea rikes
historia_. Utmrkande fr detta vrk r det lttfattliga sprket, som
gjorde, att intresset fr historiekunskapen blev vckt ven hos de
bredare samhllslagren.

Dalin frskte att s mycket som mjligt hlla sig utanfr
partistriderna, men sedan han blivit kronprins Gustavs lrare, drogs han
allt mer t hovpartiet. P grund av sitt frhllande till konungahuset
mste han lmna sin plats men tillts tervnda efter en tid av fyra r,
varefter han utnmndes till hovkansler, vilket mbete han innehade till
sin dd.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: H. Ch. Nordenflycht.]

En riktning, ngot avvikande frn Dalins, fretrder fru

_Hedvig Charlotta Nordenflycht_ (fdd 1718). Hon r den frsta person,
som i vrt land helt gnat sig t litterra vrv, ty alla hennes
fregngare, svl manliga som kvinnliga, idkade skriftstlleriet mera
som en bisyssla. Skillnaden med Dalins och fru Nordenflychts
frfattarskap kan angivas slunda, att den frres betecknar vergngen
frn gammalt till nytt, under det fru Nordenflycht och den henne
nrstende kretsen rjde vg fr det gustavianska tidevarvets litterra
riktning.

Hedvig Charlotta Nordenflycht var fdd i Stockholm men uppfostrades p
landet. Redan som barn visade hon sig mycket vetgirig och sysslade helst
med lsning. Frldrarna motarbetade dock hennes nskan att f studera.

Efter sitt gifterml med en prstman, Jakob Fabricius, bodde fru
Nordenflycht en tid i Karlskrona men frlorade dr inom kort sin make.
Hon flyttade drefter ter till stockholmstrakten och skte sin trst i
diktning. Hennes mest bemrkta skaldestycken frekomma i diktsamlingarna
_Den srjande turturduvan_ och _Kvinnligt tankespel_. I den frra
uttrycker hon sin sorg ver makens dd.

I fru Nordenflychts hem umgicks en stor del av tidens yngre
vitterhetsidkare, bland vilka vrdinnan sjlv utgjorde medelpunkten.
Mycket arbetade hon fr att vidga kvinnans vrksamhetsflt. Under sina
sista r bebodde hon ett litet torp i nrheten av Skokloster i Uppland,
och dr slutade hon sina dagar 1763, samma r som Dalin.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Gustav F. Creutz.]

_Gustav Filip Creutz_ (fdd 1731, dd 1785) representerar samma riktning
som fru Nordenflycht och var en av hennes nrmaste umgngesvnner. Han
gjorde sig tidigt bemrkt genom sin och Sverges frnmsta herdedikt,
_Atis och Camilla_, en sng s ljuv som lrkornas om vren. I sttliga
verser skildrar han de sorger och lidanden, som lejonjgaren Atis och
Dianas prstinna Camilla hade att utst, innan de blevo frenade.

Creutz innehade flera av fosterlandets hgsta mbeten, vilket torde ha
vrkat hmmande p hans diktarvrksamhet, som omfattade en period av
blott tio r.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: G. F. Gyllenborg.]

_Gustav Fredrik Gyllenborg_ (fdd 1731, dd 1808), dygdens sngare,
var i mycket en motsats till sin ungdomsvn Creutz. Den strsta
skaldebegvningen av dessa bda sngarbrder gde onekligen Creutz, men
ven av Gyllenborg ha vi flera vackra dikter, oftast av en allvarlig
satirisk lggning. Mest bekanta ro hans _fabler_[20] samt det stora
skaldestycket _rstiderna_, en mlning i ord.

                   *       *       *       *       *

_Anders Odel_ (fdd 1718, dd 1783) var frfattare till den ver hela
landet sjungna, 90 strofer lnga visan om den mrdade _Malcolm
Sinclairs_ ankomst till underjorden, dr han trffade bl. a. Karl den
tolvte. Denna visa fick politisk betydelse drigenom, att den
underblste krigsstmningen i landet.

[Fotnot 20: Fabel = dikt, i vilken djur, vxter eller livlsa freml
upptrda som talande. Fabeln avser ofta att inskrpa ngon moralisk
lrdom.]

                   *       *       *       *       *

_Jakob Wallenberg_ (fdd 1746, dd 1778), skrev den ven i vra dagar
grna lsta humoristiska reseskildringen _Min son p galejan_,
skildrande en frd till Ostindien.

                   *       *       *       *       *

Frihetstidens frnmste hvdatecknare var

_Sven Lagerbring_ (fdd 1707, dd 1787), som i _Svea rikes historia_
skildrat vrt lands den till inp 1400-talet. I stilens behag
vertrffas Lagerbring av Dalin men i forskningens djup av ingen
samtida.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Karl von Linn.]

I den lysande rad vetenskapsmn, som detta tidevarv har att uppvisa,
intar

_Karl von Linn_ en av de frmsta platserna. Han fddes i Rshults
komministerbostlle i Smland 1707. Fadern, som var prst, nskade, att
ven sonen skulle gna sig t detta kall. Men det gick trgt i Vxj
skola fr den unge Linnus, vilket namn han bar, innan han blev upphjd
i adligt stnd. Endast fr naturvetenskaperna, synnerligast botaniken,
hyste han ngot strre intresse. Fadern gav till slut efter fr hans
nskan att f bli lkare, och han fortsatte drefter studierna frst i
Lund och sedan i Uppsala. Under fattigdom och frsakelser arbetade han
sig fram och vann vrldsrykte fr sina upptckter inom botanikens
omrde. Sedan han en tid vistats i Stockholm som praktiserande lkare,
kallades han till professor i botanik vid universitetet i Uppsala.

Linn fretog en mngd resor inom och utom fderneslandet, och i sina
_resebeskrivningar_ (_Lapplndska resan_, _Sknska resan_,
_Vstgtaresan m. fl._) har han i ett klart, lttfattligt och poetiskt
sprk redogjort fr sina iakttagelser i naturen och bland folket.

Linn avled 1778.




                          Gustavianska tiden
                             (1772-1809).


Det tidevarv som fljde efter frihetstiden, freter i vittert avseende
en rik blomstring, strre n under ngon fregende period. Fortfarande
r den franska smaken rdande. I Frankrike frkunnade _Voltaire_,
_Rousseau_ m. fl. den s. k. _upplysningstidens_ lror, som till slut
mynnade ut i den stora revolutionen. Upplysningstidens frnmste
representant i vrt land r _Kellgren_, som i sin tidning
_Stockholmsposten_ med iver frfktade Voltaires sikter.
Upplysningsmnnens kamp frdes ofta p ett hnsynslst stt, men mycken
rhet och vidskepelse ha blivit skingrade tack vare deras vrksamhet.

Under den tid som fljde efter Gustav III:s dd, hade vitterhetens mn
mycket motstnd att bekmpa. Tryckfriheten inskrnktes av Reuterholm,
som ocks i frargelsen ver att ej hava blivit invald i Svenska
akademien upphvde dess vrksamhet. Gustav IV Adolf tillt den
visserligen att terupptaga sitt arbete, men ngon gynnare av
litteraturens mn blev den nye konungen aldrig.

I vetenskapligt hnseende str tidevarvet tillbaka fr frihetstiden.
Knappast ngot enda nytt stort namn p detta omrde har gustavianska
tiden att uppvisa.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Gustav III.]

_Gustav III_ (fdd 1746, dd 1792), uppfostrad i enlighet med tidsandan,
tog sig an flera av de frfattare, som under denna tid framtrdde, och
vitterhet och konst hade alltid i honom en hngiven vn. Alldenstund han
sjlv hyllade den franska smakriktningen, blev det fretrdesvis diktare
av denna skola, som kommo i tnjutande av hans beskydd, men ven till
andra frfattare strckte sig hans vlvilja. Sitt intresse fr
litteratur och konst visade konungen ven genom terupprttandet av
_Svenska teatern_ och instiftandet av _Svenska akademien_. Fr teaterns
rkning skrev han flera skdespel, bland dem det bermda stycket _Siri
Brahe och Johan Gyllenstierna_. Ofta hade han dock Kellgren eller ngon
annan av sina frtrogna till att utarbeta sina alster.

Svenska akademien inrttades 1786 och liknar till sammansttning och
ndaml den av kardinal Richelieu stiftade _Franska akademien_. Svenska
akademiens ml r att befordra _vltaligheten_ och _skaldekonsten_ samt
uppodla _sprket_. Medlemmarna ro till antalet aderton, och
vid intrffad ledighet vlja de kvarvarande eftertrdaren.
Vitterhetsakademien, som delvis arbetat i samma syfte som Svenska
akademien, ombildades till att frmja den historiska forskningen och
kallades hdanefter _Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien_.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Karl Mikael Bellman.]

P vergngen mellan detta och fregende tidsskede str

_Karl Mikael Bellman_, som fddes lst bland 21 syskon i Stockholm 1740.
Frldrarna gvo honom en omsorgsfull uppfostran, och enligt faderns
nskan intrdde han p mbetsmannabanan, vilken dock ej passade fr en
natur sdan som hans. Tidigt visade sig hans vittra anlag. Redan fre
frihetstidens slut hade han offentliggjort en stor del av de dikter,
vilka han p 1790-talet samlade utgav i tryck under namn av _Fredmans
epistlar_ och _Fredmans snger_. I dessa besjunger han Stockholm och
stockholmstrakten, framfr allt Djurgrden, och det glada liv som dr
frdes. Personerna i hans dikter, de s. k. bellmansfigurerna, tillhra
oftast de ursprades krets, tillbringa sin mesta tid p krogen och fra
en elndig tillvaro. P grund av detta mnesval ha Bellmans person och
poesi blivit mycket olika bedmda, men hans stora snille har av alla
erknts. Oftast ro hans dikter av ett humoristiskt skaplynne, men
mngen gng framlyser vemodsdraget, sorgen i rosenrtt. Mnga av dem
ro tillkomna under ett gonblicks ingivelse; han spelade melodien p
lutan, och samtidigt diktades orden. Ord och musik ro nmligen p det
innerligaste frenade hos Bellman. Hans snger ro skrivna fr att
sjungas av en rst under ackompanjemang p ett knppinstrument, helst
luta. Endast i sdant sammanhang kan man fullt frst Bellmans diktning
och inse sanningen av Tegnrs ord, att

   det finns ej tid, som dessa toner sver,
   det finns ej land, som deras like har.

Sedan Bellman lmnat sitt mbete, togs han om hand av Gustav III, som p
flera stt understdde honom; bl. a. erhll han en sekreterarebefattning
vid nummerlotteriet. Sjukdom och nd frdystrade hans sista r, och
dden kom som en befriare den 11 febr. 1795.

Den 26 juli 1829 avtcktes vid Bellmansro p Djurgrden den store
sngarens byst. Denna dag, den s. k. bellmansdagen, har sedan rligen
firats som en folkfest av Stockholms invnare.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Johan Henrik Kellgren.]

Tidevarvets vriga frfattare kunna uppdelas i tv grupper. Den ena av
dessa, den s. k. _akademiska kretsen_ eller _gustavianerna_, gde sin
frmste representant i

_Johan Henrik Kellgren_, behagens skald, som fddes i Vstergtland
1751. Fadern var prst. Efter studier frst i Skara och sedan i bo, dr
Kellgren efter avlagda examina kallades till docent, erhll han
anstllning som informator i Stockholm. Redan under sin bovistelse hade
han blivit uppmrksammad fr de dikter han offentliggjort i pressen. I
Stockholm valdes han till medlem i en litterr frening, Utile dulci,
samt vrkade som medarbetare i och blev sedermera gare av tidningen
Stockholmsposten, i vilken han slog de stora slagen, de blixtrande, fr
sanning, rtt och vett. Kellgren frfktade med iver Voltaires sikter,
och upplysningstidevarvets ider hade i vrt land ingen varmare frkmpe
n han. Med Thorild frde han i sin tidning en stor, uppseendevckande
strid angende den litterra smaken. Denna strid blev betydelsefull fr
Kellgrens fortsatta vrksamhet som kritiker och skald.

Bland hans dikter intaga de _satiriska_ och _lrodikterna_ frmsta
rummet. Till det frra slaget hra _Ljusets fiender_, i vilken han
kvickt gisslar motstndarna till upplysningen, samt den bekanta
_Dumboms leverne_.

Kellgren skrev ven mnga vackra lyriska dikter, bland dem _Den nya
skapelsen_, vilket poem de i fljande tidevarv framtrdande
nyromantikerna sjlva ansgo som ett frebud till sin egen knslofulla
diktning. Denna sng r i sitt slag en av de yppersta icke blott i vr
vitterhet utan i hela vrldslitteraturen. ven som _prosafrfattare_ och
_dramatiker_ (_Gustav Vasa, Gustav Adolf och Ebba Brahe_ m. fl.) tillhr
Kellgren tidevarvets frmsta. Han avled blott 44 r gammal 1795.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: K. G. av Leopold.]

_Karl Gustav av Leopold_ (fdd 1756, dd 1829) var bland de gustavianska
skalderna den som stod konungen nrmast och tjnstgjorde som hans
sekreterare. Han r bekant genom sina mnga _lrodikter_ och
_idyller_[21] (_Egl och Anette_) samt fr ngra satiriska poem (_Mina
nya rum, Byxorna_). I striden mellan Kellgren och Thorild stod han vid
den frres sida. Under hela sin levnad var han en ivrig voltairian, och
p grund hrav kom han p lderdomen i ganska skarpa strider med de d
framtrdande nyromantikerna, vilka voro motstndare till den franska
smakriktningen. Efter Gustav III:s dd frstod Leopold att vinna hertig
Karls och hans gunstling Reuterholms bevgenhet. Annars voro
gustavianerna ej synnerligen vl sedda av den nya regeringens mn.

                   *       *       *       *       *

_Johan Gabriel Oxenstierna_ (fdd 1750, dd 1818) r bekant som
frfattare till skaldestycket _Skrdarna_, i vilket han i enlighet med
sin samtids sikter framhller lantlivets behag och besjunger
lantbrukarens yrke.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Anna Maria Lenngren.]

Till gustavianerna kan ven rknas

_Anna Maria Lenngren_, som var fdd i Uppsala 1755. Hemmet var fattigt,
men fadern, professor M. Malmstedt, gav sin dotter en lrd uppfostran.
Sin vittra bana brjade hon vid omkring 18 rs lder, d hon skrev den
satiriska dikten _Tekonseljen_, i vilken hon gisslar smstadsskvallret.
Sedermera versatte hon flera _operatexter_.[22] Efter sitt gifterml
med sekreteraren Karl Lenngren offentliggjorde hon anonymt i
Stockholmsposten, dr hennes man var medarbetare, de dikter, som
frskaffat henne icke blott samtidens utan ven eftervrldens beundran.
Bland dessa mrkas _Pojkarna_, en skildring av barnarens sorglsa tid,
_Den glada festen_, en idyll frn en prstgrd p landet, samt de
satiriska _Grevinnans besk_, _Frken Juliana_, _Portrtterna_ m. fl.

[Fotnot 21: Idyll = herdedikt.]

Flertalet av fru Lenngrens dikter ga ett skmtsamt innehll. Kvickt och
ofrargligt gisslar hon i sina satirer sin tids lyten och drskaper. Med
f och fyndiga ord skildrar hon de personer och hndelser hon valt till
froml fr sin sng. Allt detta har bidragit till att hennes dikter med
nje lsas av en stor publik nnu i dag. Jmte Bellman torde fru
Lenngren vara den mest bekanta av skalderna frn Gustav III:s dagar.

Det lenngrenska hemmet var samlingsplatsen fr nstan allt vad
huvudstaden den tiden gde av vitterhetsidkare. D Svenska akademiens
vrksamhet fr en tid mste upphra, samlades dess medlemmar ofta hos
fru Lenngren, som var en lskvrd vrdinna och duglig husmoder, vilken
vid sidan av sina litterra vrv sjlv sktte de husliga gromlen. Med
stort tlamod bar hon de svra kroppsliga lidanden, vilka frbittrade de
senare ren av hennes liv, och dden kom som en befriare den 8 mars
1817.

                   *       *       *       *       *

De frfattare som _icke_ tillhrde den akademiska kretsen, yrkade p
mera knsla i dikten och p en mindre frstndsmssig poesi.
Gustavianerna hyllade Voltaire, under det deras motstndare anslto sig
till Rousseaus sikter. De frnmste bland dem voro _Thorild_ och
_Lidner_.

[Fotnot 22: Opera = sngspel.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Tomas Thorild.]

_Tomas Thorild_ (fdd 1759) var lnsmansson frn Bohusln. Han studerade
i Gteborg, Lund och Uppsala samt vistades en tid i Stockholm, dr han,
som frut nmnts, i tidningarna frde en hftig strid med Kellgren.
Thorild var en varm beundrare av Rousseau men hade ven ppen blick fr
de nya rrelser, som vid denna tid gde rum inom Englands och Tysklands
litterra vrld. Han kmpade med iver fr sina iders framgng, men d
det sg ut, som om det ej skulle lyckas fr honom, begav han sig till
England, varifrn han dock snart tervnde. Thorild, vilken var
anhngare till mnga av de sikter som fddes under franska
revolutionens dagar, blev fr sin skrift _rligheten_ av hertig Karl
landsfrvisad och erhll sedan han fr alltid lmnat Sverge en
professorsplats vid det svenska universitetet i Greifswald.

Det r isynnerhet som _prosafrfattare_ och _kritiker_ Thorild
frskaffat sig ett bermt namn. Hans _Kritik ver kritiker_ innehller
mnga sanningar, vrda att taga vara p, och det glnsande sprket i
denna skrift har vckt beundran i vida kretsar. Han avled i Greifswald
1808.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Benkt Lidner.]

_Benkt Lidner_ (fdd 1757, dd 1793) var en vemodsfull lyriker, som
grna besjng hemska, upprrande mnen. Av denna art r hans mest
bekanta skaldestycke, den storslagna dikten _Grevinnan Spastaras dd_, i
vilken han skildrar, hur en ung grevinna kastar sig in i lgorna frn
ett brinnande hus fr att rdda sitt barn, och hur hon drvid omkommer.
En vrklig hndelse, som intrffat vid en jordbvning i Messina, ligger
till grund fr denna av en sllsynt dramatisk kraft prglade dikt. I
hans opera _Medea_ frekommer den bekanta sngen _O yngling, om du
hjrta har_. Av Lidners vriga dikter m nmnas _Yttersta domen_, som
han sjlv lr ha ansett vara sitt livs mstervrk.

F av vra skalder ha varit begvade med strre snille n Lidner, men p
grund av en svag karaktr hemfll han t dryckenskap och blev en i
frtid bruten man. Hans vnner och beskyddare drogo sig drfr ifrn
honom; endast Thorild och Bellman vergvo honom ej helt. Den sistnmnde
sjng ihop de pnningar, som behvdes till sngarbroderns begravning.




                      Det nya statsskickets tid.


                           Tiden 1809-1830.

Med genomfrandet av 1809 rs statsvlvning, som ndvndiggjordes av det
kritiska lge, vari Sverge genom Gustav IV Adolfs maktmissbruk hade
rkat, begynner ett nytt tidsskede i vrt lands politiska historia. Men
ven i kulturellt hnseende inbryter en ny tid. Under den lnga fredstid
som nu fljer, och vartill dessfrinnan saknats motstycke i Sverges
hvder, gr den andliga odlingen stora framsteg; isynnerhet nr den
litterra vrksamheten en utveckling som aldrig tillfrne.

Den franska smakriktningen, som under fregende tidevarv varit den
frhrskande ver hela Europa, brjar nu vergivas, upplysningstidens
lror trngas tillbaka, och nya skdningsstt gra sig gllande. De nya
litterra strmningarna utgingo frn Tyskland, dr diktningen vid
1700-talets slut ndde en dittills osedd blomstring genom de bermda
skalderna _Schiller_ (dd 1805) och _Goethe_ (dd 1832). Oppositionen
mot den franska smaken upptogs av de tyska s. k. _nyromantikerna_
(_Tieck_, _Schlegel_ m. fl.), vilka gent emot upplysningstidens ensidiga
_frstndsdiktning_ skte hvda _fantasiens_ och _knslans_ rtt. Ssom
mnster fr sin diktning uppstllde nyromantikerna dels ldre tiders
romanska skalder (italienarna _Dante_, _Tasso_ och spanjorerna
_Calderon_, _Cervantes_ m. fl.), dels Englands ypperste dramatiker
_Shakspere_ (dd 1616) men isynnerhet sitt eget fosterlands medeltida
diktning.

I Sverge, dr den vittra alstringen under brjan av 1800-talet befann
sig i en avmattningsperiod, hade den ldre, franska smaken sina mlsmn
bland de akademiska skalderna. Men redan vid tidevarvets brjan
upptrdde ngra unga mn (_Atterbom_, _Hammarskld_ o. a.), vilka med de
tyska nyromantikerna ssom frebilder ville reformera den svenska
poesien. Mellan dessa, de s. k. fosforisterna, och den ldre skolans mn
utspann sig en litterr fejd, som blev bde lngvarig och hftig. Mnga
av tidens skalder avhllo sig emellertid frn denna strid, ehuru de i
sin diktning avgjort nrmade sig nyromantikerna. Till dessa neutrala
hrde bl. a. Tegnr och Wallin.

Under detta tidsskifte vrkade flera framstende vetenskapsmn p skilda
omrden. Ryktbara _teologer_ voro frutom psalmisten och vltalaren J.
O. Wallin bl. a. Samuel dman (framstende psalmdiktare) och den strngt
ortodoxe Henrik Schartau. Ssom _hvda forskare_ str Geijer nnu i dag
oupphunnen. P _naturvetenskapernas_ flt arbetade Jns Jakob Berzelius,
den egentlige grundlggaren av kemien ssom vetenskap, och de
framstende botanikerna Karl Adolf Agardh och Elias Fries, vilkens
vrksamhet strcker sig in i nsta period, samt zoologen Sven Nilsson.

                   *       *       *       *       *

P vergngen mellan de bda tidsskiftena st Franzn och Wallin.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: F. M. Franzn.]

_Frans Mikael Franzn_ (fdd 1772, dd 1847) var fdd i Finland, men
sedan detta land lsslitits frn Sverge, flyttade han ver till det
gamla moderlandet, dr han sedan tillbragte sina terstende r.
Franzns diktning utmrkes av en varm knsla, r ofta av ett religist
innehll och rjer en sann krlek till mnskligheten. Den jordiska
gldjen har han besjungit i ngra sm fina dikter (_Till en yngling_,
_Champagnevinet_ m. fl.). Av hans vriga skaldestycken frtjna att
omnmnas sngerna till _Selma och Fanny_ samt _Den gamle knekten_, en
episk-lyrisk dikt, i vilken en gammal soldat frtljer sina minnen frn
den stora ofredens dagar. Franzn var ven en utmrkt psalmfrfattare,
och flera av hans psalmer ro intagna i 1819 rs psalmbok (n:r 102, 119
och 323). Han var ven en framstende predikant. r 1834 blev han biskop
i Hrnsand, och detta mbete innehade han till sin dd.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Johan Olov Wallin.]

_Johan Olov Wallin_ (fdd 1779, dd 1839) skrev redan ssom yngre
skaldestycken i den akademiska stilen, varifrn han dock senare
frigjorde sig. Wallin var brdig frn Dalarne och erhll undervisning
frst i Falun och sedan vid Vsters gymnasium. Utgngen frn ett
fattigt hem mste han tidigt bidraga till sitt uppehlle genom att
undervisa yngre gossar; likvl ndgades han av brist p medel flera
gnger avbryta sin vistelse vid skolan. Slutligen fick han dock
fortstta studierna och blev vid 20 rs lder student i Uppsala samt tre
r senare filosofie magister. Lnge tvehgsen om vilket levnadskall han
skulle vlja, gnade han sig under en tid t enskild lrarevrksamhet.
Med diktningen, fr vilken han allt sedan barndomen rjt stora anlag,
sysslade han emellertid fortfarande och fste vid denna tid allmn
uppmrksamhet vid sig genom att p en gng hembra icke mindre n tre av
Svenska akademiens pris, dribland stora guldmedaljen fr lrodikten
_Uppfostraren_. Sedan han p inrdan av en gynnare ltit prstviga sig,
innehade han ngra r en teologie adjunktsbefattning vid Karlbergs
krigsskola. Men lnge kvarblev han ej p denna underordnade plats. Med
korta mellanrum utnmndes han till bl. a. kyrkoherde (i Solna, sedan i
Stockholm), domprost i Vsters, pastor primarius och tv r fre sin
dd till rkebiskop. Av Svenska akademien var han ledamot sedan r 1810.

Wallins skaldskap omfattar -- frutom en del _tillfllighetsdikter_,
varibland m nmnas hans _festsng_ vid avtckandet av Gustav III:s
staty[23] -- huvudsakligen religis diktning, p vilket omrde han
frvrvat sig ett skaldenamn av frsta ordningen. Bland hans snger m
srskilt framhllas _Hemsjukan_ och den kort fre hans dd skrivna
_Ddens ngel_, utan tvivel Wallins hrligaste diktskapelse.

Sin strsta ryktbarhet vann emellertid Wallin som _psalmdiktare_
(Davidsharpan i Norden). Medlem i den r 1811 tillsatta
psalmbokskommitten gnade han tta rs trget arbete t det frslag
till ny psalmbok, som erhll kunglig stadfstelse r 1819. I denna, som
med skl blivit kallad den vallinska psalmboken, ro 126 psalmer av
honom sjlv frfattade (bl. a. n:r 55, 141, 262, 275, 496), varjmte han
versatt eller bearbetat en mngd av de vriga. Wallin var tillika en
utmrkt predikant och sin tids strste vltalare. Tegnr giver honom
ocks det vackra erknnandet:

               Du skald som f, du talare som ingen.

[Fotnot 23: Fr denna dikt erhll han i belning av Sv. akademien 200
dukater = 1,600 kr., det hgsta pris akademien ngonsin utdelat fre
Nobelprisets tillkomst.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Esajas Tegnr.]

Under detta tidevarv vrkade ocks Sverges nda till i vra dagar
ryktbaraste sngarsnille

_Esajas Tegnr_, som fddes i By socken i Vrmland den 13 nov. 1782 och
var son av komministern, sedermera kyrkoherden Esajas Tegnr och Sara
Maria Seidelius. Nio r gammal blev han faderls, och enr modern
saknade medel till att lta honom studera, upptogs han av en hans faders
ungdomsvn, kronofogden Branting, ssom skrivbitrde p dennes kontor.
D Branting mrkte gossens stora lslust och trst efter kunskaper,
beredde han honom tillflle att helt f gna sig t studier, i det att
han vidtalade en av sina vnner, kapten Lwenhielm, hos vilken Esajas'
ldre bror Lars Gustav var informator, att taga gossen till sig och lta
honom mottaga undervisning av brodern. D Lars Gustav ngon tid drefter
erhll lrareplats hos brgsrdet Myhrman p Rmens bruk (nra
Filipstad), var Esajas honom fljaktig och fortsatte dr med
utomordentlig flit sina studier, som fretrdesvis omfattade sprk och
utlndsk litteratur. Ofta tillbragte han strre delen av natten vid
boken. Detta anstrngande sjlsarbete skulle utan tvivel skadat hans
hlsa, drest han icke emellant blivit dragen med ut till lekar och
hrdande kroppsvningar. Efter tre rs vistelse p Rmen begav han sig
hsten 1799 till Lund, dr han lika rastlst som frut bedrev sina
studier. Vid magisterpromotionen 1802 tillerkndes han, nnu icke
tjugurig, hedersrummet. Kort drp utnmndes han till docent vid
universitetet och r 1812 till professor. Redan sex r frut hade han
hemfrt sin unga brud, leksystern frn uppvxtren, Anna Maria Myhrman.

Tidigt rjde sig hos Tegnr skaldeanlagen, och redan som gosse brukade
han besjunga hndelser ur sitt liv. Sitt rykte som skald grundlade han
emellertid frst 1808, d han offentliggjorde sin _Krigssng fr sknska
lantvrnet_, vilken, ssom Bttiger sger, ljd som en stormklocka
genom alla fosterlndska brst. Hans nsta stora dikt var _Svea_, fr
vilken han belnades med Svenska akademiens stora pris. Denna storartade
sng, vari han klagar ver tidens veklighet och manar till upplivandet
av gammaldags kraft och enkelhet, gjorde p hans samtid ett
vervldigande intryck. Frn denna stund befann sig hans skalderykte i
stndigt stigande genom de nya dikter, med vilka han tid efter annan
framtrdde. Bland dem m nmnas: _Prstvigningen_, _Flyttfglarna_,
_Karl XII_, _Nore_, _Sng till solen_. Frn frsta hlften av 1820-talet
frskriva sig hans tre strre episka skaldestycken: _Nattvardsbarnen_,
en idyllisk mlning av ungdomens frsta nattvardsgng i en landskyrka,
_Axel_, en krlekshistoria frn den karolinska tiden, samt _Fritjofs
saga_ (fullbordad 1825). Den sistnmnda, som r en samling av 24
romanser[24], till vilka mnet r hmtat frn de islndska hjltesagorna
(se sid. 6), betecknar hjdpunkten av hans vittra vrksamhet och mottogs
med stormande bifall icke allenast av det svenska folket utan av hela
den bildade vrlden samt har blivit versatt till nstan alla europeiska
tungoml. Diktvrket ansluter sig icke historiskt troget till den
fornislndska fritjofssagan utan r en modernisering drav. Mycket i
denna, vilket i en tidslder med finare seder vrkar barbariskt och
vildsint, har skalden utmnstrat eller mildrat, och han har i stllet
givit en poetiskt anslende bild av nordiskt hjlteliv. En fjrde strre
dikt, _Grda_, vari han ville skildra medeltidssgner om jtten Finn
samt om biskop Absalon, blev ej fullbordad. -- ven ssom talare vann
Tegnr stor bermmelse. Hans prosa utmrker sig fr ett djuptnkt
innehll, kltt i ett formfullndat sprk samt rikt p bilder och kvicka
infall. Srskilt m ihgkommas hans _skoltal_.

[Fotnot 24: Romans = episk-lyrisk dikt, lmplig att sjunga.]

r 1826 utbytte Tegnr lrostolen vid det sydsvenska universitetet mot
biskopsmbetet i Vxj stift. Upptagen av sina nya plikter samt nedstmd
av en vacklande hlsa diktade han drefter mindre ofta. Frn hans
biskopstid finnes endast ett strre skaldestycke, _Kronbruden_.
Bland hans smrre dikter frn denna tid m framhllas: _Vid
magisterpromotionen i Lund 1829_ (d den danske skalden _Oehlenschlger_
lagerkrntes av Tegnr) samt den hrliga minnessngen _Vid Svenska
akademiens femtira hgtid_ (1836), betecknad ssom ett sant praktvrk
av poetisk stil. Mot slutet av sin levnad trffades han av en
sinnessjukdom, varifrn han vl tillfrisknade, men som brt hans kraft.
Han avled den 2 nov. 1846. En vid Kyrkeruds komministerbostlle till
hans minne rest sten br fljande vackra inskrift:

   Hr hans vagga,
   i Vxj hans grav,
   i sngen hans minne.


                         Nyromantiska skolan.

[Illustration: P. D. A. Atterbom.]

De tyska nyromantikerna fingo i Sverge sina efterfljare i fosforisterna
(s kallade efter deras, tidskrift _Phosphoros_), vilka upptogo den
redan av Thorild begynta striden mot den franska smakriktningen. De nya
idernas ivrigaste frkmpe och tillika fosforisternas frmste skald var

_Per Daniel Amadeus Atterbom_, som fddes r 1790 i den naturskna sbo
socken i stergtland. Hans fader var komminister. Ovanligt tidigt
utvecklad frskte han sig redan i barndomen p frfattarskap och skrev
vid tta rs lder en roman. r 1805 blev han student i Uppsala och
gnade sig dr med iver och hnfrelse t studiet av den moderna tyska
poesien samt stiftade vid 17 rs lder i frening med ngra vnner det
vittra sllskapet _Aurorafrbundet_,[25] med vilket namn man ville
antyda inbrottet av en ny morgonrodnad fr den svenska vitterheten.
Aurorafrbundet satte nmligen som sin uppgift att reformera den svenska
poesien och yrkade bl. a. p en innerligare knsla och en rikare fantasi
inom diktningen och drjmte strre frihet i formen.

Fr att n detta ml krvdes icke blott ett flttg mot det bestende
utan ven utvecklandet av en livlig sknlitterr vrksamhet. I de av
Atterbom och hans meningsfrnder grundade tidskrifterna, skmttidningen
_Polyfem_,[26] Phosphoros (ljusbringaren), _Poetisk kalender_ m. fl.,
gisslades den regelbundna franska frstndspoesien, och i dem infrde
fosforisterna sina skaldestycken. Till akademisternas frsvar upptrdde
bl. a. _Per Adam Wallmark_ (kunglig bibliotekarie) samt Leopold, vilken
i en bitande satir, _Silvertonen_, fullstndigt nedgjorde en av Atterbom
vrkstlld versttning av den italienske skalden _Tasso_. ven Tegnr
skiftade ngon gng hugg med fosforisterna, som i sin strvan att vara
djupsinniga ofta gjorde sig skyldiga till dunkelhet eller meningslst
ordprl (det dunkelt sagda r det dunkelt tnkta). I brjan av
1820-talet avmattades emellertid striden, och de nyromantiska sikterna
gjorde sig allt mera gllande. Fosforisternas frtjnst r sledes den,
att de banade vg fr den nyare vitterheten. Dessutom bidrogo de till
att ka knnedomen om utlandets sknlitteratur.

Vid sidan av det vittra reformationsarbetet bedrev Atterbom ven sina
studier och erhll 1815 den filosofiska graden. Men veranstrngd och
nedstmd till lynnet behvde han en tids vila, varfr han genom vnners
bemedling bereddes tillflle att gra en resa till Tyskland och Italien.
Efter hemkomsten kallades han till lrare fr kronprins Oskar och
utnmndes tvenne r senare till docent vid Uppsala universitet, dr han
efter ngra rs frlopp blev professor. Redan i sina ungdomsdikter, som
han offentliggjorde i Phosphoros och Poetisk kalender, rjde Atterbom en
rik poetisk begvning, men liksom nyromantikernas alster ver huvud lida
de av dunkelhet. Till dessa tidigare dikter hra _Blommorna_, det
ofullbordade sagospelet _Fgel bl_ och den allbekanta sngen
_Vikingasten, ldriga lundar_.

[Fotnot 25: Aurora, morgonrodnadens gudinna.]

[Fotnot 26: Polyfem var en jtte, som skulle skda rtt fram och drfr
hade ett enda cirkelrunt ga i pannan.]

Hans mannalders diktning utmrker sig fr klarare tankeinnehll,
samtidigt som den bibehller den vlljudande form och innerliga
knslostmning, som prglar hans tidigare alstring. Hans frmsta arbete
och ett av vr poesis yppersta vrk r sagospelet _Lycksalighetens _.
Denna dikt framstller sagan om fursten Astolf, vilken frirrat sig till
vindarnas boning, varifrn han fres till lycksalighetens , dr han,
glmmande tidens flykt drjer kvar i tre hundra r. D han vaknar till
besinning och vill begiva sig hem, trffas han av dden. I
Lycksalighetens  frekomma flera av skaldens allmnnast knda lyriska
dikter: _Vindarnas snger_, _Svanvits sng_ (Stilla, o stilla!) m. fl.
-- Som kritiker och litteraturhistorisk frfattare var Atterbom livligt
vrksam. I sitt sista arbete, _Svenska siare och skalder_, skildrar han
den svenska vitterhetens utvare till och med Gustav III:s tidevarv. Den
ensidighet och bitterhet vartill han frr gjorde sig skyldig, frsonar
han nu och giver full rttvisa ven t sina frra vedersakare. Atterboms
inval i Svenska akademien 1839 var det yttre tecknet p frsoningen
mellan den gamla och den nya skolan. Med Atterbom, som avled 1855,
bortgick den siste av de stora skalderna frn rhundradets brjan.

                   *       *       *       *       *

_Lorenso Hammarskld_ (fdd 1785, bibliotekarie, dd 1817) deltog
vrksamt i striden mot den gamla skolan, och det var han som genom sina
_Kritiska brev_ rrande Leopolds skrifter ppnade det litterra
flttget. I Polyfem var han en flitig medarbetare och offentliggjorde
dr flera kvicka _satirer_. Tillsammans med K. F. Dahlgren skrev han en
i frmsta rummet mot Wallmark riktad ljevckande satir, kallad
_Markalls smnlsa ntter_. Han har ven skrivit ett strre
litteraturhistoriskt arbete med titeln _Svenska vitterheten,
historiskt-kritiska anteckningar_.

                   *       *       *       *       *

_Vilhelm Fredrik Palmblad_ (fdd 1788, universitetslrare, dd 1852)
intog en ledande stllning bland fosforisterna. Flitig och mngsidig
skriftstllare framtrdde han i Poetisk kalender med flera tcka
_noveller_, skrev senare en strre historisk roman (_Aurora Knigsmark_)
samt versatte grekiska skaldevrk. Han har ven frfattat flera
_geografiska_ arbeten samt var en flitig medarbetare i det av honom
jmte _Peter Wieselgren_ m. fl. redigerade stora vrket _Biografiskt
lexikon_ (23 band, 1835-1857).

                   *       *       *       *       *

[Illustration: K. F. Dahlgren.]

_Karl Fredrik Dahlgren_ (fdd 1791, komminister i Stockholm, dd 1844)
deltog ven i den vittra striden och kallades av sin samtid
fosforisternas humorist. Sedermera skilde han sig dock frn
fosforismen, vars grundskdning fga stmde verens med hans egen
realistiska lggning. Han har i flera stmningsfulla lyriska dikter
besjungit naturens sknhet. Srskilt m framhllas hans sprittande glada
vrvisor (_Vren r kommen_, _Vrbcken_, _Den frsta lrkan_). Av
samma glada humr och friskhet i naturskildringen prglas hans lyriska
diktsamling _Mollbergs epistlar_, dri han vl rjer likhet med sin
frebild Bellman men nd uppenbarar sin egenartade skaldenatur.
Dahlgren har drjmte skrivit flera romaner och noveller, bland dem den
humoristiska berttelsen _Ungdomsfantasier eller Nahum Fredrik
Bergstrms krnika_, som ven ger sjlvbiografiskt intresse.

                   *       *       *       *       *

Nra fosforisterna stod

_Anders Abraham Grafstrm_ (fdd 1790, kyrkoherde i Ume, dd 1870), som
i flera snger prisat den storslagna norrlndska naturen (t. ex.
vxelsngen _Jag minns ett land, dr tysta stjrnekvllen_). Andra
dikter av honom ro _Harpan_, _Sensitivan_[27] m. fl.

                   *       *       *       *       *

Den vaknande nationalitetsknsla som vid 1800-talets brjan frmrktes
hos Europas folk, gjorde sig ven gllande i vrt land. En yttring hrav
var det s. k. _Gtiska frbandet_, vilket r 1811 stiftades i Stockholm
av ngra yngre mbetsmn och satte ssom sin uppgift att genom en
vetenskaplig och poetisk behandling av fornnordiska minnen liva krleken
till vr forntid och drigenom rena smaken samt i ngon mn vcka en
slumrande anda till medvetande. Fr att i vidare kretsar vrka fr
detta ml utgavs av gterna en tidskrift, kallad _Iduna_, i vilken
infrdes vetenskapliga uppsatser i nordisk forn- och historieforskning
samt fosterlndska skaldestycken. -- Gternas diktning rjer frndskap
med fosforisternas i frigrelsen frn den gamla skolans regeltvng men
prglas av strre klarhet och kraft, drtill en varmt fosterlndsk
grundton.

Gtiska frbundet stiftades av Jacob Adlerbeth (dd 1844). Dess mest
ryktbara medlemmar voro Tegnr och Geijer.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Erik Gustav Geijer.]

_Erik Gustav Geijer_ var av gammal brgsmansslkt och fddes p
Ransters bruk i Vrmland den 12 jan. 1783. Hans barndom frflt under
srdeles lyckliga frhllanden. I det burgna och fint bildade hemmet
lrde han tidigt lska musik och vitterhet. Den p en gng tcka och
storslagna naturen lockade till ett rrligt friluftsliv, varigenom han
utvecklades till en frisk och hurtig yngling med en krlek till manliga
idrotter, som fljde honom livet igenom. Sexton r gammal blev han
student i Uppsala och promoverades r 1806 till filosofie magister.
Redan fyra r drfrinnan hade han fr en till Svenska akademien
inlmnad tvlingsskrift, _reminne ver Sten Sture d. ._, blivit
belnad med akademiens stora pris. -- Efter hemkomsten frn en resa till
England tilltrdde han 1811 en docentbefattning i historia vid Uppsala
universitet och utnmndes sex r senare till professor i samma mne, p
vilken post han kvarstod till ret fre sin dd.

[Fotnot 27: Sensitivan r en vxt, vars blad sluta sig vid berring.]

D Gtiska frbundet bildades, blev Geijer en av dess vrksammaste
medlemmar. De tv frsta hftena av tidskriften Iduna voro till
vervgande delen hans vrk och upptogo de fosterlndska dikterna
_Manhem_, _Vikingen_, _Odalbonden_, _Den siste skalden_ m. fl., genom
vilka dikter han med ens frvrvade ett skaldenamn av hg rang. Alstren
av hans sngm blevo dock med tiden mera sparsamt frekommande. Till
hans senare dikter hra _Kolargossen_ och _Ord till Karl XII:s marsch
vid Narva_. Han framlade r 1812 ett _Frsk till psalmer_. tta av hans
psalmer (bl. a. 89, 345) ro intagna i 1819 rs psalmbok. Geijer var
tillika en framstende musiker och har satt melodi till de allmnt
sjungna _O yngling, om du hjrta har_; _Stilla, o stilla_; _Stilla
skuggor_ o. a.

Sin strsta ryktbarhet har Geijer emellertid vunnit ssom hvdaforskare
och historieskrivare. r 1825 framtrdde han med _Svea rikes hvder_,
egentligen en inledning till Sverges historia; senare utgav han _Svenska
folkets historia_, fljande hndelsernas utveckling intill Karl X
Gustav. Dessa arbeten ha ett mycket hgt vrde, grundade som de ro p
kritisk kllforskning och skrivna p ett glnsande sprk.

I politiska frgor intog Geijer i brjan en konservativ stndpunkt, men
genom sina historiska studier kom han i mnga stycken till ndrade
sikter och vergick (1838) till de liberalas led eller
riksdagsoppositionen (som bl. a. ivrade fr en frndring i
representationen och en frbttrad folkundervisning). Han erbjds nu en
plats i statsrdet men fredrog att stanna vid universitetet. Fr sina
nya sikter, som han offentligt i tal och skrift frfktade, fick han
emellertid uppbra mycket klander av forna meningsfrnder. Det r vid
denna tid han sjunger:

   Ensam i brcklig farkost vgar
   seglaren sig p det vida hav.

Sin professorsbefattning lmnade Geijer 1846 och avled i Stockholm ret
drp.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: P. H. Ling.]

_Per Henrik Ling_ (fdd 1776, frestndare fr gymnastiska
centralinstitutet, tit. professor, dd 1839) ivrade varmt fr Gtiska
frbundets syften och skte n det stora mlet dels genom att vcka lust
till kroppsliga idrotter, dels genom att i dikter framstlla det
efterfljansvrda ur forntidens guda- och hjltevrld. Han skrev
frdenskull flera svl episka som dramatiska skaldevrk (_Gylfe_,
_sarna_, _Agne_, _Styrbjrn starke_ m. fl.). Hans dikter rnte
emellertid ej den framgng han vntat, och ngot strre poetiskt vrde
ga de icke. Bttre lycka hade han p ett annat omrde; ssom skapare av
den svenska gymnastiken har han nmligen vunnit vrldsrykte.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: A. A. Afzelius.]

_Arvid August Afzelius_ (fdd 1785, kyrkoherde, dd 1871) gnade sig bl.
a. t studiet av den fornislndska litteraturen och vrkstllde
frtjnstfulla versttningar av _Smunds Edda_ och _Hervararsagan_ (se
sid 5 o. 6) m. fl. Redan som ung begynte han _uppteckna_ och _samla_ de
p allmogens lppar levande _folkvisorna_, varav han (tillsammans med
Geijer och _L. F. Rf_, dd 1872), utgav den frsta strre samlingen.
Bland hans egna dikter frtjnar framhllas _Nckens polska_, frfattad
till den underskna melodien med samma namn.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: B. von Beskow.]

_Bernhard von Beskow_ (fdd 1796, dd 1868) besjng med
frkrlek fosterlandets stora minnen. Ngra r efter sina frsta
_Vitterhetsfrsk_ offentliggjorde han skaldestycket _Sverges anor_,
vari han i praktfulla verser skildrar hndelser ur vrt lands historia.
Dikten belnades med Svenska akademiens stora pris men -- eller kanske
just drfr -- underkastades av Runeberg en ytterligt skarp kritik.
Sedan Beskow r 1834 blivit kallad att vertaga Franzns plats som
Svenska akademiens stndige sekreterare, gnade han sig helt t litterr
vrksamhet och vann som dramatisk frfattare stor ryktbarhet. Bland hans
dramer m nmnas _Torgils Knutsson_, _Erik XIV_, _Gustav Adolf i
Tyskland_. ven p prosans omrde visade sig Beskow genom sina
_minnesteckningar_ ver historiska personer vara en skriftstllare av
rang. Frglmmas m icke heller den frikostighet han stdse visade mot
vitterhetens och konstens utvare.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: E. J. Stagnelius.]

_Erik Johan Stagnelius_ (fdd p land 1793, dd i Stockholm 1823)
frvrvade under sin korta skaldebana ett namn vid sidan av vra
yppersta diktare. Redan i barndomen rjde han frvnansvrt rika anlag
och inhmtade tidigt ett betydande mtt av kunskaper. Sedan han i
Uppsala avlagt kansliexamen, ingick han p mbetsmannabanan och
befordrades omsider till kanslist i ecklesiastikexpeditionen. Ett svrt
hjrtlidande, varmed han allt ifrn spda r varit behftad, gjorde
honom dyster och sluten till sinnet; endast diktningen frmdde sknka
honom trst. Fr att lindra de kroppsliga smrtorna anvnde han ett
starkt bedvande medel (opium), och detta bidrog att undergrva hans
svaga hlsa. Han avled endast tjugunio och ett halvt r gammal.

Stagnelii skaldskap omfattar svl _episka_ som _lyriska_ och
_dramatiska_ arbeten, de flesta offentliggjorda frst efter hans dd.
Skalderykte frgade han fga efter, utan diktningen var fr honom ett
djupt inre behov; endast en gng framtrdde han med sitt eget namn infr
allmnheten. Av hans episka skaldestycken r _Vladimir den store_, som
utgavs anonymt 1817, det frnmsta. I detta behandlas legenden om den
ryske hednafursten, som fattat krlek till en fngen grekisk
kejsardotter och av henne frms att lta dpa sig. -- Till hans lyriska
alster hra _Kvinnan i Norden_ (prisbelnad av Svenska akademien) samt
den hrliga diktcykeln _Liljor i Saron_. I dessa, som ro uttryck fr
skaldens mystiska[28] vrldsskdning, giver han luft t sin sjls
trngtan frn det jordiskas bojor till frihet och ljus i en versinnlig
vrld. Denna skdning framtrder i bl. a. sngerna _Fngen_ och
_Kreaturens suckan_. -- Bland Stagnelii dramatiska arbeten, vilka dock
icke voro avsedda att spelas, m nmnas _Backanterna_, vari mnet r
hmtat frn den grekiska gudasagan, det fornnordiska sorgespelet
_Visbur_ samt _Martyrerna_, i vilket hndelsen r frlagd till den
kristna kyrkans frsta tid.

Skaldens samlade dikter utgvos efter hans dd av Hammarskld och hava
sedan utgtt i flera upplagor.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Erik Sjberg.]

_Erik Sjberg_ (fdd 1794, dd 1828) utgav under skaldenamnet Vitalis
flera diktsamlingar, i vilka han vl visar sig vara pvrkad av
fosforismen men drjmte dagalgger stor sjlvstndighet i frga om
bde tankar och uttrycksstt. I flera kvicka satiriska dikter angriper
han och skmtar med svl fosforisternas som gternas verdrifter. Till
denna art av hans skaldestycken hra bl. a. _Fantasterna p sngens _
och _Runan Frej_. I andra dikter anslr han en allvarlig, elegisk[29]
grundton, ssom i _Enslingens klagan_, _Skaldens trst_ m. fl. -- Sjlv
hade skalden fga gldje i livet, som fr honom var en oavltlig kamp
mot fattigdom och sjuklighet, vilken i frtid lade honom i graven.

[Fotnot 28: Mystisk = hemlighetsfull, dunkel.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: K. A. Nicander.]

_Karl August Nicander_ (fdd 1799, dd 1839) rjde tidigt rika
skaldeanlag. Redan under sin studenttid i Uppsala framtrdde han med den
dramatiska dikten _Runesvrdet och den frste riddaren_, skildrande
kampen i Norden mellan den dende hedendomen och den framtrngande
kristna lran. Medlem av Gtiska frbundet offentliggjorde han i Iduna
sina bekanta _Runor_ (t. ex. _Erik Vasas runa_). Efter avlagda examina
anstlldes han vid ett mbetsvrk i Stockholm men gnade sin mesta tid
t diktarvrksamhet. r 1826 tilldelades han Svenska akademiens stora
pris fr sitt lyriska praktvrk _Tassos dd_, i vilken dikt, liksom i
den senare utgivna _Konung Enzio_, han visar sig vara en lyrisk skald av
frsta ordningen. Genom ett understd av kronprins Oskar blev han i
tillflle att gra en resa till Italien, dr han tillbragte ngra,
kanske de lyckligaste mnader av sitt liv. Sina intryck frn denna frd
tolkar han i _Minnen frn sdern_ samt i _Hesperider_, en samling poem
och noveller. Han har drjmte skrivit flera smrre lyriska dikter, t.
ex. _Vgen_, _Aftonen_.

[Fotnot 29: Elegi = klagosng.]

Liksom sin vn Vitalis tyngdes Nicander under hela sitt liv av stor
fattigdom. Fr att lindra skaldens armod tilldelades honom under hans
sista dagar ett understd av Svenska akademien. Fyrtio r gammal avled
han i Stockholm och jordades vid sidan av Stagnelius.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: K. E. Fahlcrantz.]

_Kristian Erik Fahlcrantz_ (fdd 1790, biskop i Vsters, dd 1866) har
bl. a. skrivit en strre satirisk dikt, _Noaks ark_, vari han
frljligar missbildningarna inom samtidens vitterhet. Talrika
anspelningar p den tidens frhllanden gra emellertid dikten
svrfattlig fr vr tid. Fahlcrantz r frfattare till flera festhymner,
dribland den sttliga _Lt dina portar upp_.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Hans Jrta.]

_Hans Jrta_ (fdd 1774, dd 1847), en av tidevarvets frmsta
prosafrfattare, tog vid 1809 rs riksdag en framskjuten del i danandet
av det nya statsskicket. I egenskap av konstitutionsutskottets
sekreterare utarbetade han nmligen ordalydelsen i den nya
regeringsformen och skrev (tillsamman med _Johan David Valerius_) den
frtrffliga motivering, som tfljde utskottets frslag. I ungdomen en
varm vn av politisk frigrelse vergick han sedermera till strngt
konservativa grundsatser, som han i talrika tidningsuppsatser ivrigt
frfktade. Vid sidan av sin publicistiska vrksamhet bedrev han ven
historiskt skriftstlleri.


                           Tiden 1830-1879.

Med r 1830, d den s. k. _liberala_ rrelsen vinner mnga anhngare
ven i vrt land, inledes ett nytt skede i vr politiska historia.
Braren av de nya iderna r framfr allt _tidningspressen_, som vid
denna tid nr en inflytelserik stllning och brjar gra skl fr
benmningen den tredje statsmakten. Den frnmsta bland de mnga
tidningarna r _Aftonbladet_, vars frsta nummer utkom i december 1830.

Inflytande frn de rdande politiska sikterna spras ven inom
litteraturen. Flertalet av detta tidevarvs nya frfattare hyllade de
liberala tnkestten, och detsamma var frhllandet med en del av de
ldre. I litteraturhistoriskt hnseende betecknar denna period en
vergng frn romantik till _realism_ (vrklighetsskildring). Det r
isynnerhet de mnga romanfrfattarna, som stta denna prgel p
diktningen.

_Den vetenskapliga forskningen_ omhuldas, och av mera bekanta
vetenskapsmn m nmnas filosofen Kristoffer Jakob Bostrm,
sprkforskaren Johan Erik Rydqvist samt naturvetenskapsmnnen _Elias
Fries_, Anders Retzius och Anders Johan ngstrm.

Bland _hvdatecknarna_ intager Geijer fortfarande frmsta platsen, och
av nya namn p detta omrde r _Fryxell_ det frnmsta. ven
litteraturhistorien brjar uppmrksammas (Atterbom, se sid. 46 ff.).

Genom _folkskolans_ inrttande (1842) lades grunden till ett
folkbildningsarbete, som sedan trots mycket motstnd frn tskilliga
personers sida allt mer och mer framskridit, och som ven i hg grad
frmjats av _folkhgskolorna_ och den i vra dagar mycket utbredda
_frelsningsrrelsen_. ven den hgre undervisningen har varit freml
fr statsmakternas varma intresse, och genom 1904 rs lrovrksstadga ha
de _allmnna lrovrken_ reformerats i tidsenlig riktning.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Karl Jonas Love Almquist.]

P grnsen mellan denna och fregende period str

_Karl Jonas Love Almquist_, som fddes i Stockholm 1793. Fadern var
mbetsman och lantbrukare, modern en dotter till den framstende
historikern och tidskriftsutgivaren _Karl Kristoffer Gjrwell_. Sina
litterra anlag hade Almquist rvt av sin mor; ven det veka draget i
hans karaktr var ett mdernearv. Det kalla och berknande i hans natur
erinrade dremot om fadern. Ett stort inflytande p honom utvade
morfadern, till vilkens berttelser ur historien han i barndomen grna
lyssnade.

Efter en tids studier i Uppsala beslutade Almquist intrda p
mbetsmannabanan. I Stockholm blev han medlem av _Manhemsfrbundet_, ett
litterrt sllskap, liknande det Gtiska. I de skrifter han vid denna
tid offentliggjorde, visade han sig vara Rousseaus lrjunge och Thorilds
efterfljare. Genom lsning av framfr allt tyska frfattare (Tieck m.
fl.) drogs han dock mer och mer t den nyromantiska skolan. Som
nyromantiker framtrdde Almquist i sitt frsta strre vrk, _Amorina_,
ett mellanting av roman och drama, vars utgivande under en lngre tid
frhindrades av farbrodern, biskop Almquist i Hrnsand, vilken ansg,
att ett offentliggrande av boken skulle skada honom som mbetsman. I
Amorina, som Almquist lskade hgst av alla sina vrk, framlgger han
nstan alla de ider, fr vilka han i framtiden skulle bli en s ivrig
frkmpe. Boken innehller bl. a. ett hftigt angrepp p lran om
mnniskans fria vilja, och frfattaren sjlv ansg den vara en vass
vrjudd, stlld p mnsklighetens mtligaste nerv. Ett par r efter
Amorinas fullbordande tog Almquist emellertid avsked frn sitt mbete
och flyttade till Vrmland fr att dr leva som lantbrukare, ingick
ktenskap med en bondflicka och kallade sig nu dannemannen Love
Carlsson. -- Han trttnade dock snart vid lantlivet och tervnde till
Stockholm, dr han en tid frsrjde sig och familjen med bl. a.
renskrivning. Genom vnners bemedling erhll han en lrareplats och
brjade drefter frfatta lrobcker. Lngre fram lt han ven prstviga
sig.

Sitt vittra skriftstlleri hade han emellertid ej vergivit. r 1833
brjade han utgiva _Trnrosens bok_, som innehller berttelser, dikter,
dramatiska arbeten och avhandlingar av olika slag, allt tillsammans
utgrande fria fantasier, berttade p jaktslottet hos herr Hugo
Lwenstierna. Bland berttelserna finnas flera prktiga,
vrklighetstrogna folklivsbilder (_Kapellet_, _Skllnora kvarn_ m. fl.)
samt lngre romaner, dribland den av en viss avsiktlig dunkelhet
prglade _Drottningens juvelsmycke_, ett av den svenska nyromantikens
yppersta vrk. Denna roman skildrar bl. a. Gustav III:s mord och
tidsandan under rokokons[30] dagar. Frn slutet av 1830-talet blev
Almquist en strng vrklighetsskildrare, och av hans arbeten frn denna
tid m nmnas byhistorien _Grimstahamns nybygge_ samt novellen _Det
gr an_, vilken vckte ett oerhrt uppseende p grund av de frn
allmnna meningen avvikande sikter angende ktenskapet han dri
uttalade. Ett annat av Almquists mest betydande vrk frn senare r r
romanen _Tre fruar i Smland_, i vilken han liksom frut i Amorina
framhller, att brottsligheten r en sjlssjukdom, och att den
fljaktligen br behandlas som en sdan.

Av dramerna i Trnrosens bok m nmnas _Ramido Marinesco_ med mne
hmtat frn Spanien, det av Atterbom hgt beundrade sorgespelet _Signora
Luna_, som skildrar en kvinnlig helgongestalt och har hndelserna
frlagda till Sicilien, och _Svangrottan p Ipsara_ med motiv frn
antiken.

Bland de mnga avhandlingarna mrkes srskilt den ypperliga skriften _Om
svenska fattigdomens betydelse_.

r 1841 lmnade Almquist sin lrarebefattning, som han p sista tiden
frsummat, och gnade sin tid t frfattarskap av varjehanda art. Mnga
av hans artiklar voro synliga i Aftonbladet, i vilket han sedan 1839
varit medarbetare.

Almquists dliga ekonomi frorsakade, att han rkade i procentarhnder,
och 1851 rymde han frn Sverge, misstnkt fr vxelfrfalskning och
mordfrsk p en gammal ockrare. Den senare anklagelsen frblev dock
obevisad. Han styrde kosan frst till Amerika, dr han som tidningsman
levde i sm frhllanden, och drefter till Bremen, varest han efter ett
rs vistelse slutade sitt oroliga liv 1866. Sedermera har hans stoft
frts drifrn och jordats p Solna kyrkogrd utanfr Stockholm.

[Fotnot 30: Rokoko, en fransk dekorationsstil, med frkrlek anvnd
under 1700-talet.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Johan Ludvig Runeberg.]

_Johan Ludvig Runeberg_ fddes i Jakobstad i Finland 1804. Svl fadern,
en sjkapten, som modern voro av svensk slkt. Som barn var Johan Ludvig
glad och livlig och lskade redan d att strva omkring i skog och mark.
Lngre fram blev han en ivrig jgare och fiskare. Under sitt friluftsliv
frdjupade han sig i studier av sitt karga fderneslands skna natur,
som han sedan s ypperligt skildrat i flera av sina dikter.

r 1822 blev Runeberg student i bo. Av fattigdom tvingades han inom
kort att fr en tid avbryta vistelsen vid universitetet. Han tog drfr
anstllning som informator i Saarijrvi vid sjn Pjne. Under vistelsen
hr lrde han i grund knna det finska folket och det strvsamma liv
mnniskorna frde hr uppe i skogarna. Hrifrn hmtade han mnen till
mnga av de snger han lngre fram i tiden offentliggjorde. Sedan han
tervnt till bo, tog han 1827 magistergraden och frordnades tre r
senare till docent vid universitetet, som nu flyttats till Hlsingfors.
Samma r utgav han sin frsta diktsamling, som rnte ett varmt
mottagande. I somliga snger visar hans diktning en viss likhet med
Franzns. Runeberg skildrar p ett naturligt stt vrkligheten och r
mera realistisk n flertalet av denna tids frfattare. Bland dikterna i
hans frsta samling mrkes srskilt andra avdelningen, _Idyll och
epigram_, med bl. a. den gripande skildringen av bonden Pavos hrda kamp
fr brdet. En annan bild ur allmogelivet gav Runeberg i _lgskyttarna_,
till vilken han fann motiv under sin saarijrvivistelse. Fre
lgskyttarna hade han offentliggjort _Graven i Perrho_, berttelsen om
Tomas Hane och hans sex sner, som gvo sitt liv fr fosterlandet. Under
den fljande tiden kommo i rask fljd _Hanna_, en berttelse frn en
prstgrd p landet, _Nadeschda_, i vilken han skildrar ryska
frhllanden, _Julkvllen_ samt _Kung Fjalar_, Runebergs sttligaste
dikt, vari han frtljer om den nordiske konungen, som till straff fr
sitt trots mot gudarna fick uppleva sina barns undergng. En del av
dessa snger skrev Runeberg i Borg, dr han 1837 blivit lektor.

Sin strsta bermmelse har Runeberg emellertid vunnit genom _Fnrik
Stls sgner_, tv samlingar msterliga episk-lyriska dikter, i vilka
han besjunger personer och hndelser frn finska kriget 1808-1809. Det
finska folkets fosterlandskrlek och tapperhet torde nppeligen kunna
skildras p varmare stt, n som skett i dessa bilder frn den
frtvivlade kampen mot den ryska vermakten. Sgnerna tillkommo med
lnga mellanrum -- frsta delen utkom 1848, andra 1860 -- men nr
samlingen var fulltalig, hade skalden givit en skildring av hela
Finland, av bde natur och folk.

Runeberg var ven frfattare fr teatern, och av hans dramatiska arbeten
r tragedien _Kungarna p Salamis_ mest bekant. -- Under vistelsen i
Hlsingfors var han tillika vrksam som tidningsman, och bland hans
uppsatser i Hlsingfors morgonblad vckte kritikerna av den samtida
svenska litteraturen stort uppseende. Han var ocks en framstende
psalmdiktare, och mnga av hans psalmer ro intagna i den finska
psalmboken.

r 1851 fretog Runeberg en resa till Sverge, verallt mottagen p det
hjrtligaste. De sista ren av sitt liv ndgades skalden tillbringa p
sjukbdden. Ett slaganfall 1863 brt hans kroppskrafter. Han avled i
sitt hem i Borg den 6 maj 1877.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: K. V. Bttiger.]

_Karl Vilhelm Bttiger_ (fdd 1807, dd 1878) framtrdde samtidigt som
Runeberg med en samling knslofulla, delvis dock ngot pjunkiga dikter.
Av honom r den vlknda sngen _Kvll och frid_ (_Stilla skuggor_),
till vilken Geijer satt musiken. Bttiger var ven en framstende
versttare samt frfattare till flera levnadsteckningar, bl. a. ver
Tegnr, med vilkens dotter han var gift.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: B. E. Malmstrm.]

_Bernhard Elis Malmstrm_ (fdd 1816, dd 1865) skrev i sin ungdom ngra
av de vackraste lyriska dikter vr litteratur har att uppvisa. Mest knd
r den till formen underskna, till innehllet ngot dunkla romansen _Vi
suckar det s tungt uti skogen?_ En av Malmstrms strre dikter,
_Fiskarflickan p Tynnels_, pminner ngot om Tegnrs Axel. Stor
bermmelse frvrvade han fr sin elegi _Angelika_ liksom fr de smrre
skaldestyckena _dmjuker er_ och _Brudsmycket_. Han r ven bekant som
litteraturhistoriker.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: K. V. A. Strandberg.]

_Karl Vilhelm August Strandberg_ (Talis Qvalis, fdd 1818, dd 1877) var
i sin ungdom en politisk frihetsskald, som skte mnen fr sin sng i
dagens brnnande frgor. Lngre fram (efter revolutionsret 1848) anslog
han en lugnare ton och besjng svenska historiska minnen, varvid hans
diktning ngot kom att pminna om Runebergs. Hans frsta diktsamling,
_Snger i pansar_, innehller bl. a. den djrva sngen _Vaticinium_,[31]
som han frst upplste vid en studentfest i Lund, och i vilken han manar
sina landsmn att ter gripa till vapen mot Ryssland. Bland dessa
tidigare dikter frekommer ven den av Otto Lindblad tonsatta
_Kungssngen_. Av Strandbergs vriga dikter m nmnas _Birger Jarl_,
_Vasasng_, _Mitt dda barn_, _De sm nattvardsbarnen_ m. fl. Under en
lng fljd av r var han vrksam som tidningsman. Han gjorde sig ven
bemrkt som versttare av den engelske skalden _Byrons_ berttelser p
vers. En lng sjukdom frdystrade hans sista r. Han dog, sittande vid
sitt skrivbord. Kort frut hade han fullbordat sin svanesng, _Tack fr
god vakt_.

                   *       *       *       *       *

_Oskar Patrik Sturzen-Becker_ (Orvar Odd, fdd 1811, dd 1869) var en
framstende tidningsman, som vann uppmrksamhet fr sina fljetonger
(kserier). Han var ven en fin lyriker och utgav ett par diktsamlingar
(_Min fattiga sngm_ m. fl.). Sturzen-Becker var ock knd som en ivrig
anhngare av skandinavismen.

                   *       *       *       *       *

_Vilhelm von Braun_ (fdd 1813, dd 1860) var en av de frsta skildrarna
av vardagslivet och en av realisternas fregngsmn. Hans snger erinra
ngot om Bellmans, ro ofta humoristiska men p samma gng vemodiga,
ibland grovkorniga och av sjlvsvldig form. Bland de bsta ro de
allbekanta _Mitt konterfej_, _Kvinnogat_ och _Hjlten_.

                   *       *       *       *       *

_Elias Sehlstedt_ (fdd 1808, dd 1874) skrev en mngd humoristiska
_Snger och visor_, i vilka han p ett enkelt och lskvrt stt
besjunger naturen och livet.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Fredrika Bremer.]

_Fredrika Bremer_ (fdd i Finland 1801, dd 1865) har i en rad romaner
givit vrklighetstrogna skildringar ur svenskt vardagsliv. Hennes
frnmsta arbete, _Grannarna_, en roman i brevform, innehller mnga
utmrkta karaktrsteckningar, och hon har i densamma givit en
frtrfflig skildring av livet p en svensk herrgrd vid 1800-talets
brjan. Sina romaner, som blivit spridda ver hela vrlden, utgav hon
under titeln _Teckningar ur vardagslivet_. Ngra av dem ro
tendensskrifter,[32] i vilka hon upptrder som en varm kmpe fr
genomfrandet av tskilliga sociala reformer. Framfr allt arbetade hon
fr att vidga kvinnans vrksamhetsflt och grundlade den svenska
kvinnorrelsen. Hennes _reseskildringar_ frn gamla och nya vrlden
frskaffade henne allmnt erknnande.

[Fotnot 31: Vaticinium = spdom.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Emelie Flygare-Carln.]

Har Fredrika Bremer fretrdesvis givit bilder ur den mera bildade
medelklassens liv, skildrar dremot tidevarvets andra stora
romanfrfattarinna,

_Emelie Flygare-Carln_ (fdd i Bohusln 1807, dd 1892), den enklare
medelklassen och folket. Redan som barn fretog hon i faderns, en
sjkapten Smiths sllskap vidstrckta frder i den bohuslnska
skrgrden och blev hrigenom tidigt frtrogen med vstkustens
frhllanden och den befolkning, som hon sedan i sina romaner p ett s
msterligt stt tecknat. Hennes frsta skrgrdsskildring,
brottmlsromanen _Rosen p Tisteln_, rknas till det yppersta, som
svensk prosadikt hittills stadkommit. Bland fru Flygare-Carlns vriga
vstkustberttelser frtjna att omnmnas _Ett kpmanshus i skrgrden_,
hennes strsta arbete, samt _Pl Vrning_. I _Skjutsgossen_, som
frskriver sig frn en ngot tidigare period n de frut nmnda,
frtljer hon en fattig adelsmans den. Stort uppseende vckte
tendensromanen _En natt vid Bullarsjn_, i vilken hon angriper det
religisa hyckleriet.

[Fotnot 32: Tendensskrift = skrift som avser att inskrpa en viss
sikt.]

Emelie Flygare-Carln frebdade realismen och var p sin tid Sverges
mest lsta frfattarinna. nnu i dag utkomma hennes bsta vrk i nya
upplagor. Flera av dem ro versatta till frmmande sprk.

                   *       *       *       *       *

_Karl Anton Wetterbergh_ (fdd 1804, dd 1889) skrev under mrket Onkel
Adam smrre berttelser, _genremlningar_, som han lt infra i
tidningarna, och nr dessa skildringar vunno bifall, fortsatte han med
strre tendensromaner, ssom _Pnningar och arbete_, _Samhllets krna_,
_Simon Sellners rikedomar_ m. fl. En varm mnniskokrlek framlyser ur
alla hans skrifter, vilka fretrdesvis innehlla bilder ur
smstadslivet. I barntidningen _Linna_, som han under mnga r utgav,
skrev han en mngd sagor, poem och berttelser, vilka vckte de ungas
frtjusning, och som skriftstllare fr barn frtjnar Onkel Adam att
nmnas vid sidan av Sakarias Topelius.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: August Blanche.]

_August Blanche_ (fdd 1811, dd 1868) har blivit bekant fr sina mnga
humoristiska skdespel, som dock mestadels ro utmrkta bearbetningar av
franska komedier. De oftast uppfrda lustspelen ro _Ett resande
teatersllskap_, _Hittebarnet_, _Herr Dardanell och hans upptg p
landet_ samt det historiska dramat _Engelbrekt och hans dalkarlar_.
Blanche skrev ven ngra spnnande brottmlsromaner, som dock ga fga
litterrt vrde, samt flera samlingar ypperliga smrre berttelser,
_Bilder ur vrkligheten_, i vilka han n humoristiskt, n knsligt
skildrar stockholmslivet vid nittonde rhundradets mitt, och i vilka han
visar sig vara en berttare av rang.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: G. Wennerberg.]

_Gunnar Wennerberg_ (fdd 1817, dd 1901) har i duettsamlingen
_Gluntarna_, till vilka han sjlv satt musiken, givit ypperliga bilder
ur studentlivet i Uppsala under 1840-talet. Sprket i Gluntarna nrmar
sig vardagsprosan, och sngerna pminna mycket om Fredmans epistlar. I
de fosterlndska hymnerna _Hr oss, Svea!_, _O Gud, som styrer
folkens den_ ro venledes svl orden som musiken av Wennerberg. I
sina _Trollrunor_ har han i versform tergivit gamla sagor och sgner.
En lng mbetsmannabana -- han var lektor, landshvding och statsrd --
hindrade honom att helt gna sig t vitterheten och musiken.

                   *       *       *       *       *

_Fredrik August Dahlgren_ (fdd 1816. dd 1895) r frfattare till vrt
lands oftast uppfrda teaterstycke, tal-, sng- och dansspelet
_Vrmlnningarna_, som i synnerhet i de humoristiska scenerna r
frtjnstfullt. Strre litterrt vrde ga hans _Viser p varmlandske
tongmle_ (_Jnta  ja_, _Bremsen_ m. fl.).

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Sakarias Topelius.]

Ett starkt inflytande frn Almquist och nyromantikerna dagalgger

_Sakarias Topelius_ (fdd 1818, professor i Hlsingfors), Finlands
strste frfattare nst Runeberg. Uttryck fr en varm knsla ro hans
dikter i samlingarna _Ljungblommor_, _Nya blad_ och _Ljung_, vilka bl.
a. innehlla de vackra sngerna _Vintergatan_, _Min moder_, _En liten
pilt_. Flera av hans visor (_Bjrkens visa_, _Vid Roines strand_ m. fl.)
ha blivit tonsatta och sjungas allmnt. Som dramatiker har Topelius
gjort sig knd genom bl. a. det historiska skdespelet _Regina von
Emmeritz_. Sin strsta betydelse har Topelius emellertid som berttare,
och under sin mer n femtioriga frfattarbana utgav han en mngd
romaner, noveller, berttelser och sagor, vilka frskaffade honom ett
stort antal beundrande vnner p mse sidor om Bottenhavet. I de hgt
skattade romancyklerna _Stjrnornas kungabarn_ och _Fltskrns
berttelser_ samt den ypperliga berttelsen _Hertiginnan av Finland_,
vilken av mnga anses som Topelius' frnmsta vrk, har han givit
romantiserade skildringar av hndelser frn storhets- och frihetstiden,
och fantasi- och vrklighetsskildring smlta i dem samman i innerlig
frening. Genom sina tta bcker _Lsning fr barn_, vilka innehlla
berttelser, sagor, visor och sm skdespel, har Topelius vunnit
barnavrldens beundran, liksom han genom de mnga romanerna och
novellerna ervrat ungdomens hjrtan. Under sina sista r mottog den
ldrige skalden mnga frtroliga brev frn finska och svenska barn,
vilka ville med egna ord framfra sitt tack till honom fr allt vad han
under sin lnga levnad givit dem. Han avled p sin villa Bjrkudden
utanfr Hlsingfors 1898.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Anders Fryxell.]

_Anders Fryxell_ (fdd 1795, kyrkoherde i Vrmland), Sverges mest lste
och nst Geijer mest bermde hvdatecknare, utgav i fyrtiosex delar
_Berttelser ur svenska historien_, i vilka han redogr fr
fosterlandets den till r 1772. Fryxell utgav sin historia till
ungdomens tjnst, och i synnerhet vrkets sex frsta delar ha blivit en
mycket omtyckt ungdomslsning. De efterfljande ro utfrligare, och i
dem framlgger han flera nya sikter, vilka stadkommo livliga
meningsutbyten. nda till sin dd (1881) fortsatte han sitt historiska
frfattarskap, och d hade mer n femtio r frflutit, sedan frsta
delen av hans historia utkom.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: L. J. Hierta.]

Bland vrt lands mnga framstende tidningsmn intages frmsta platsen
av

_Lars Johan Hierta_, grundlggaren av Sverges politiska press. Han var
fdd 1801 och intrdde efter avslutade studier p mbetsmannabanan, som
han dock snart lmnade. Tillsammans med Crusenstolpe utgav han drefter
en riksdagstidning, och ett par r senare utkom i december 1830 under
Hiertas ledning _Aftonbladets_ frsta nummer. I sin tidning frde Hierta
en skarp strid med Karl Johan och regeringen, och fljden blev, att hans
blad indrogs flera gnger, men det utkom alltid omedelbart efter
indragningen under ett ngot frndrat namn. I Aftonbladets redaktion
medvrkade en stor del av 1830-1840-talets mera framstende frfattare.
Hierta kvarstod som tidningens utgivare till r 1851 men var vrksam p
flera andra omrden till sin dd 1872.

                   *       *       *       *       *

En bemrkt tidningsman var ven den bekante romanfrfattaren

_Magnus Jakob Crusenstolpe_ (fdd 1795, dd 1865), vilken med iver
deltog i de politiska striderna. I brjan stod han p regeringens sida
men vergick sedan till motstndarna. Crusenstolpes artiklar ro alltid
skarpa till innehllet och i sprkligt hnseende frtrffliga. Av hans
romaner, i vilka vrkliga hndelser och ren dikt ro frvillande
sammanblandade med varandra, ro _Morianen eller Holstein-Gottorpska
huset i Sverge_ samt _Karl Johan och svenskarna_ mest knda.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Viktor Rydberg.]

Bland de svenska frfattare som framtrdde i mitten av 1800-talet, har
ingen blivit mera bermd n

_Viktor Rydberg_, vilken fddes 1828 i Jnkping. Fadern var
frestndare fr stadens kronohkte, och modern, vid vilken sonen var
mycket fstad, utvade barnmorskeyrket. D Viktor var sex r gammal
frlorade han henne, i det hon bortrycktes av koleran. Sin mor bevarade
han stdse i tacksamt minne, och henne har han besjungit i ngra av sina
vackraste dikter (_Trsnittet i psalmboken_ m. fl.). Efter avslutade
skolstudier i fdernestaden och i Vxj ndgades Viktor Rydberg av
fattigdom att taga anstllning som informator och innehade en tid sdan
plats p Kllands. Dr stiftade han bekantskap med utgivaren av
_Gteborgs handels- och sjfartstidning, S. A. Hedlund_, vilken erbjd
honom anstllning i tidningens redaktion. Rydberg, som vid denna tid
umgicks med tankar p att utvandra till Amerika, slog dessa planer ur
hgen och antog Hedlunds erbjudande. Umgnget med Hedlund blev av
utomordentlig betydelse fr Rydbergs utveckling. I Handelstidningen
skrev han en mngd artiklar i olika mnen, och dr lstes i slutet av
1850-talet som fljetong flera av hans mest bermda vrk, bland dem
romanerna _Fribytaren p stersjn_, i vilken han skildrar sjrvarliv
och hxfrfljelser under 1600-talet, och _Den siste atenaren_, vari han
p ett msterligt stt frtljer om den dende hedendomens kamp mot den
alltmer framtrngande kristendomen. Kort efter publicerandet i tidningen
utkommo dessa romaner i bokform. Frn denna tid frskriver sig ven den
poesifyllda novellen _Singoalla_, en sagodikt frn digerddens dagar, i
vilken berttas om krleken mellan en ung sigenerska och en kristen
riddare. Denna berttelse r ett av Rydbergs mest betydande vrk. Bokens
romantiska stmning samt utskta skildringar frn skogen med dess
hemlighetsfullhet ha gjort Singoalla till den mest lsta av Viktor
Rydbergs bcker.

Under 1860-talet deltog Rydberg med iver i de d pgende religisa
fejderna, och under denna tid utkom hans bok _Bibelns lra om Kristus_,
vilken vckte ett oerhrt uppseende och framkallade skarpa
meningsutbyten. Genom detta vrk och dess fljdskrifter har emellertid
Rydberg ervrat en av de frmsta platserna bland svenska teologiska
skriftstllare. Frn denna tid frskriver sig ven det kulturhistoriska
arbetet _Medeltidens magi_.

Under det fljande rtiondet, 1870-talet, blomstrade ter hans
sknlitterra och historiska frfattarskap. D tillkom den lilla vackra
julberttelsen _Lille Viggs ventyr p julafton_, och efter en resa till
Italien utgav han de formfullndade konsthistoriska skildringarna
_Romerska dagar_. Samtidigt fullbordade han sin ypperliga versttning
av den tyske skalden Goethes bermda vrk _Faust_. Efter denna resa
tillkom ocks flertalet av de djuptnkta och formrena _Dikter_, vilka i
brjan av 1880-talet samlade utgvos i bokform. Bland dem mrkas de
bekanta skaldestyckena _Dexippos_, _Snfrid_, _Trsnittet i psalmboken_,
_lvan till flickan_, _Prometeus och Ahasverus_ samt _Kantaten_[33] vid
Uppsala universitets jubelfest 1877. I en i brjan av 1890-talet utgiven
andra samling dikter lstes de vackra sngerna _Barndomspoesien_ samt
_Den nya grottesngen_, i vilken senare skalden med skrpa vnder sig
mot barnarbetet i fabriker. Rydbergs sista strre sknlitterra vrk,
_Vapensmeden_, hgringar frn reformationstiden, behandlar ett mne,
erinrande om Den siste atenarens, och skildrar brytningen mellan
katolicism och luterdom i Sverge. I denna berttelse frekomma vackra
naturskildringar frn Vttern och jnkpingstrakten samt de underskna
sngerna _Harpolekaren och hans son_ samt _Betlehems stjrna_.

[Fotnot 33: Kantat = musikstycke; hr texten till ett dylikt.]

De senare ren av sitt liv sysslade Rydberg fretrdesvis med kultur-
och konsthistoriskt samt mytologiskt[34] frfattarskap, och till
ungdomens tjnst hade han redan 1887 utgivit _Fdernas gudasaga_.

Sedan Rydberg i ver tjugu r vrkat i Handelstidningen, anstlldes han
som frelsare, frst i Gteborg och sedan i Stockholm, dr han 1884
blev professor i kultur- och konsthistoria vid hgskolan.

Viktor Rydberg var en ordd kmpe i striden fr sanning och mnniskovl.
Under sina senare r var han allmnt erknd som en av vrt kulturlivs
frmste, och det inflytande han utvat, r strre n flertalet andra
svenska diktares. Den stllning han intog, erinrar i hg grad om
Geijers, och ven mngsidigheten i hans frfattarskap fr tanken hn
till denne. Viktor Rydberg avled p sin villa Ekeliden i Djursholm 1895.

                   *       *       *       *       *

_Karl Georg Starbck_ (fdd 1828, dd 1885) skrev historiska romaner,
pminnande om den brittiske frfattaren _Walter Scotts_ bcker. Mest
bermda ro Starbcks medeltidsskildringar, _Engelbrekt Engelbrektsson_
och _Nils Bosson Sture_. Han r tillika knd som hvdatecknare.

                   *       *       *       *       *

_Frans Hedberg_ (fdd 1828, dd 1908) var en vrderad
skdespelsfrfattare, som bl. a. skrivit det ofta uppfrda historiska
dramat _Brllopet p Ulvsa_ med mne frn Birger jarls dagar. Han har
drjmte utgivit lyriska dikter och noveller, en del av dessa skildrande
livet i skrgrden (_Frn skrgrden och fastlandet_ m. fl.).

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Karl Snoilsky.]

Under 1860-talet fanns i Uppsala en litterr frening, _Namnlsa
sllskapet_. Flera av dess medlemmar kommo i framtiden att intaga en
bemrkt plats i vr vitterhetshistoria. I synnerhet blev detta fallet
med

_Karl Snoilsky_ (fdd 1841, dd 1903), som i nyssnmnda sllskaps
skrifter offentliggjorde sina frsta snger. Genom dem vann han mnga
beundrare, framfr allt bland ungdomen. I hans r 1869 utgivna _Dikter_
frekomma frgrika bilder frn sdern och varma hyllningssnger till de
danska och polska folken, som under 1860-talet kmpade fr sin frihet.
Drefter fljde hans ypperliga _Sonetter_, och i de fljande
diktsamlingarna kommo efter hand hans bermda _Svenska bilder_, i vilka
han besjunger mnen ur Sverges historia p ett stt, som fr tanken hn
till Fnrik Stls sgner. Djup frstelse fr arbetsklassen och dess
behov visar han i de sociala dikterna _Den tjnande brodern_, _I
porslinsfabriken_ m. fl. Som formkonstnr rknas Snoilsky till vra
frmsta. Frn slutet av 1870-talet vistades han en lngre tid i
utlandet, fretrdesvis i Italien. r 1890 utnmndes han till
verbibliotekarie vid kungliga biblioteket och innehade denna befattning
till sin dd.

[Fotnot 34: Mytologi = gudalra; sammanfattningen av ett folks
gudasagor.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: K. D. af Wirsn.]

_Karl David af Wirsn_ (fdd 1842, dd 1912) har utgivit flera samlingar
vackra dikter (_Toner och sgner_, _Under furor och cypresser_ m. fl.),
de flesta med religist innehll. Dessutom har han skrivit
levnadsteckningar ver bortgngna svenska frfattare och varit en
vrksam kritiker.

                   *       *       *       *       *

Av Namnlsa sllskapets vriga medlemmar m nmnas Edvard Bckstrm
(fdd 1841, dd 1886), av vilken vi ga fina lyriska dikter (_Gossen och
bibeln_, _Vid Fredrikshald_, _Vackert sprk_ m. fl.) och dramatiska
alster (tragedien _Dagvard Frey_); Pontus Vikner (fdd 1837, dd 1888),
som r frfattare till de religisa novellerna _Min moders testamente_,
_Mantegnas ngel_ m. fl.; Ernst Bjrck (fdd 1838, dd 1868) och K. L.
stergren (_Fjalar_, fdd 1842, dd 1881), bda framstende lyriker,
samt Nils Petrus dman (fdd 1838, dd 1912), vilken var sllskapets
humorist. Han har utgivit _Reseskildringar_ och _Ungdomsminnen_ samt
tskilliga berttelser, bland dem den drpliga _Min frsta kondition_.


                              Realismen
                             (1879-1890).

De vrklighetsskildrare som fregende tidsskede har att uppvisa, voro
fregngsmn till den litterra riktning, _realismen_ eller
_naturalismen_, som frn och med 1870-talets slut under ett tiotal r
blev den frhrskande i vrt land. Striden mellan efterromantikens mn
och det unga Sverge, den vanliga benmningen p den nya riktningens
frkmpar, ndde d sin hjdpunkt, och 1879, d Strindberg utgav sin
roman _Rda rummet_, brukar betecknas som den svenska realismens
begynnelser.

Denna periods frfattare visa en stark pvrkan frn den samtida franska
(_Hugo_, _Zola_) och dansk-norska (_Brandes_, _Ibsen_, _Bjrnson_)
litteraturen, och i sina skrifter behandla de ofta sociala, religisa
och politiska sprsml, varvid den bestende samhllsordningen icke
sllan blir freml fr en ganska hrdhnt granskning.

Realisterna anvnde fretrdesvis den obundna formen i sin diktning, och
de lyriska diktsamlingar som under denna tid utkommo, hade merendels
ngon av frra tidevarvets mn till frfattare.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: August Strindberg.]

Den svenska realismens frmste mlsman r

_August Strindberg_ (fdd i Stockholm 1849), vilken vid 1860-talets slut
framtrdde med ngra mindre betydande dramatiska alster. r 1872 vckte
han uppmrksamhet genom skdespelet _Mster Olov_, den svenska
litteraturens yppersta historiska drama, i vilket skalden framhller
sin bitterhet ver avfallet infr livet och kompromissen[35] med
vrkligheten. Skdespelet, som han frgves hembjd till kungliga
teatern, har hndelserna frlagda till reformationstidevarvet men
behandlar under 1880-talet p dagordningen stende frgor. Sedan
Strindberg fullbordat detta drama, vrkade han ett par r som
tidningsman och tjnstgjorde drefter en lngre tid i kungliga
biblioteket. Hrunder utgav han sin frsta novellsamling (_Frn
Fjrdingen och Svartbcken_), i vilken kan skildrar sin tids studentliv
i Uppsala, dr han vistats ren 1867-1872. Hrefter fljde 1879 den
uppseendevckande romanen _Rda rummet_, bilder ur artist- och
frfattarlivet, en bitande satir ver hela det dvarande samhllet och
av en dittills osedd djrvhet i vrklighetsskildringen.

Under den fljande tiorsperioden freter Strindbergs frfattarskap en
rik blomstring. Frutom kulturhistoriska vrk (_Gamla Stockholm_,
_Svenska folket_) frskriva sig frn denna tid medeltidsdramerna
_Gillets hemlighet_ (med mne frn Uppsala domkyrkas byggnadshistoria)
och _Herr Bengts hustru_, vidare det satiriska sagospelet _Lycko-Pers
resa_ samt sorgespelen _Frken Julie_ och _Fadren_, vilket sistnmnda
anses som den svenska litteraturens yppersta modrna drama, s stort i
sin orimlighet, s vervldigande i sin brustenhet, dystert sknt som en
sknatt, tyngd av blixt och mrker. Den kritik fr vilken ngra av
Strindbergs vrk blivit utsatta, framkallade hans kvicka satirsamling
_Det nya riket_. Frn denna tid ro vidare att anteckna de historiska
berttelserna _Svenska den och ventyr_, innehllande flera av hans
bsta alster, novellsamlingarna _Utopier i vrkligheten_ (med den vackra
fredsnovellen _Samvetskval_) och _Giftas_, vari han behandlar
ktenskapet och kvinnofrgan. Under denna period utgav han ven en
samling prktiga _Dikter_, mest satiriska, det sjlvbiografiska arbetet
_Tjnstekvinnans son_ (4 delar), de ypperliga skrgrdsbilderna
_Hemsborna_, som av mnga anses fr Strindbergs frnmsta vrk,
_Skrkarlsliv_ och _I havsbandet_ samt dessutom en mngd smrre dramer,
berttelser, reseskildringar m. m.

[Fotnot 35: Kompromissa = pruta av p sina grundsatser eller sin
vertygelse.]

Under 1890-talet fljde ett avbrott i Strindbergs litterra vrksamhet,
och han sysslade en tid med naturvetenskapliga studier, fretrdesvis
inom kemiens omrde. Under dessa r, som han tillbragte i utlandet
(mestadels i Schweiz, dit han flyttat i medlet av 1880-talet), genomgick
han en betydelsefull andlig kris, och i de sjlvbiografiska arbeten som
han sedan utgav (_Inferno_, _Legender_), ger han skildringar av sitt
upprrda sjlstillstnd under denna period.

Sedan tervnde Strindberg till fosterlandet och terupptog sitt
avbrutna sknlitterra frfattarskap. I en mngd dramer har han givit
levande bilder ur vr historia allt ifrn folkungatiden nda till det
gustavianska tidevarvet. Hans karaktrsteckningar ver historiens
personligheter avvika dock stundom ganska mycket frn svl
hvdatecknarnas som andra frfattares. P grund hrav har man tvistat om
ngra av dessa skdespels vrde, p samma gng man erknt, att andra av
dem (ssom t. ex. _Gustav Vasa_, _Erik XIV_) fullt ut torde kunna
jmstllas med de bsta av hans tidigare historiedramer. I andra
skdespel frn detta skede har han hmtat motiven dels ur samtidens liv,
dels ur sagan (_Brott och brott_, _Psk_, _Till Damaskus_, _Kronbruden_,
_Svanevit_, _Ett drmspel_, _Svarta handsken_ m. fl.).

Flera av Strindbergs prosaberttelser frn senare r ha ven varit
freml fr mycket skarp kritik. Srskilt gller detta hans
samhllsskildringar frn sekelskiftet (_Gtiska rummen_, _Svarta
fanor_). Strindbergs berttarkonst nr dock i dessa bcker samma styrka
som i hans tidigare vrk. S r ven frhllandet med hans _Sagor_, den
sjlvbiografiska boken _Ensam_, flera av de historiska berttelserna i
samlingen _Nya svenska den_ och den vackra skrgrdsskildringen
_Fagervik och Skamsund_, som dessutom innehller ngra dikter
(_Trefaldighetsnatten_, _Ordalek och smkonst_), vilka hra till
prlorna i svensk poesi.

Som dramatiker intar Strindberg en plats vid sidan av
vrldslitteraturens frmsta (Shakspere, Ibsen), men ven som berttare
vertrffas han nppeligen av ngon. Kraftigt och mlande har han
tecknat situationer och hndelser, och i sprkligt hnseende r han en
nydanare. -- Vid olika tillfllen har han frfktat de mest olika
skdningar, och dels p grund hrav, dels till fljd av andra orsaker
ha svl hans diktning som hans person varit utsatta fr motstndares
hftiga angrepp, vilket i sin ordning bidragit till att ven han mngen
gng i sina skrifter blivit ondigt skarp och bitter.

P sin sista fdelsedag, den 22 jan. 1912, blev Strindberg freml fr
en storartad hyllning, vari representanter fr alla samhllsklasser
deltogo, och till honom verlmnades d en strre pnningsumma, som
insamlats genom en nationalsubskription. Strsta delen hrav anslog han
till vlgrande ndaml. Ngra mnader drefter (14 maj 1912) avled
Strindberg och begrovs under hgst ovanliga rebetygelser.

Strindberg var en revolutionr natur, pminnande om Thorild och
Almquist, och hans betydelse fr svensk vitterhet kan nrmast jmfras
med deras.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Anne-Charlotte Edgren-Leffler.]

Ungefr samtidigt med Strindbergs debut[36] framtrdde fru

_Anne-Charlotte Edgren-Leffler_ (fdd 1849, dd 1892) med ngra smrre
noveller, som dock offentliggjordes anonymt. Frst i brjan av
1880-talet utgav hon under eget namn berttelsesamlingen _Ur livet_,
vilken erhll en storartad framgng. Samma titel anvnde hon sedermera
fr alla sina roman- och novellbcker. Svl i dessa som i ngra
skdespel (_Hur man gr gott_, _Sanna kvinnor_ m. fl.) nagelfor hon sin
tids samhllslyten. I en enkel och klar stil tecknade hon med skarpa
linjer livet inom Stockholms borgerliga vrld. Den modrna
samhllsmnniskans slitningar och konflikter ro i hennes bsta vrk
skildrade med en aldrig strd behrskning och med ett allvar, som ofta
vrkar storslaget och imponerande.

[Fotnot 36: Debut = frsta offentliga framtrdandet.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Albert Ulrik Bth]

Den svenska realismens lyriker r

_Albert Ulrik Bth_ (fdd i Skne 1853, dd 1912) vilkens frsta
samling _Dikter_ utkom samtidigt med Rda rummet, och liksom denna roman
vittnade de om en ny tids inbrytande. Bths vers vrkar ngot krv och
omusikalisk, beroende bl. a. drp, att den ofta avviker frn den i
ldre poesi vanliga regelbundenheten i svl versraderna som i strofens
byggnad. Men ven innehllet var ngot nytt. Bth hmtade sina mnen ur
den vrklighet som omgav honom och gav lttfattliga bilder ur folkets
liv och ur naturen. En varm medknsla fr samhllets styvbarn ger sig
till knna i flera av hans dikter.

Bth r en av de frfattare som infrt landskapsskildringen i den
svenska dikten. Framfr ngon annan r han den sknska slttens skald,
och hans skildringar frn Skne torde hittills vara overtrffade. I ett
av sina senare skaldestycken (_Krlekssagan p Bjrkebrga_) har han
behandlat Wivallius' krlekshistoria (se sid. 19). Bth idkade ven
kulturhistoriskt frfattarskap och har till svenska verflyttat
fornislndska sagor och dikter (_Nials saga_ m. fl.).

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Viktoria Benedictsson.]

Har Bth i sin vers fretrdesvis skildrat det sknska landet, s har
dremot

_Viktoria Benedictsson_ (Ernst Ahlgren, fdd 1850, dd 1888) i sina
prosaberttelser tecknat det sknska folket, med vars liv, seder och
tnkestt hon var synnerligen vl frtrogen. Hennes vrksamhet som
frfattare omfattade en tidrymd av endast fyra r, och drunder utgav
hon frutom berttelsesamlingarna _Frn Skne_ samt _Folkliv och
smberttelser_ de strre romanerna _Pngar_ och _Fru Marianne_. Samma
r hon dog, utkom en ny samling _Berttelser och utkast_. Hgst nr
Ernst Ahlgren, vilken signatur hon alltid anvnde, i sina skildringar av
allmogen, men ven hennes teckningar ur andra samhllsklassers liv hra
till det bsta av svensk vitterhet. Om en varm krlek till mnskligheten
och allt levande vittna mnga av hennes skrifter. Under de sista tio
ren av sin levnad plgades Viktoria Benedictsson av svra lidanden, men
det oaktat prglar en frisk humor flera av hennes berttelser. Ofta
framhller hon i dem arbetets vlsignelse, och i arbetet fann hon sjlv
den lycka som beskrdes henne hr i livet. Ernst Ahlgrens efterlmnade
utkast och skrifter (romanen _Modern_, novellsamlingen _Efterskrd_ och
skdespelet _Den brgtagna_) fullbordades och utgvos av hennes
frtrogne vn och biograf,[37] skriftstllaren Axel Lundegrd. Med denne
hade hon tidigare samarbetat, och tillsammans hade de utgivit
skdespelet _Final_. Den skildring av Viktoria Benedictssons liv och
frfattarvrksamhet, som Lundegrd efter hennes dd utgav, grundade sig
p hennes egna brev och anteckningar och kan drfr sgas till stor del
vara en sjlvbiografi.

[Fotnot 37: Biograf = frfattare av levnadsbeskrivningar.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: August Bondeson.]

_August Bondeson_ (fdd 1854, dd 1906) har i ngra humoristiska
berttelser (_Allmogeberttelser_, _I Glimminge och Krplinge_, _M. V.
K._ m. fl.) givit bilder ur allmogelivet i Halland. I den strre
berttelsen _John Chronschoughs memoarer_, en satirisk tidsbild frn
1860-talet, har han drpligt tecknat en inbilsk och sjlvmedveten
bondpojkes vistelse vid seminarium och frsta r som lrare.

Bondeson var tillika en nitisk upptecknare av sagor och visor, som nnu
leva p allmogens lppar, och frukten av detta hans arbete freligger i
de p 1880-talet offentliggjorda _Svenska folksagor_ och _Historiegubbar
p Dal_ samt den ett tjugutal r drefter utgivna _August Bondesons
visbok_.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Alfred Hedenstierna.]

En annan p sin tid mycket lst folklivsskildrare var

_Karl Josef Alfred Hedenstierna_ (fdd 1852, dd 1906), som under mrket
Sigurd skrev muntra veckokrnikor i tidningspressen. Smstdernas
medelklass skildrade han i flera berttelser, men oftast hmtade han
motiven ur Smlands allmogeliv. Samlade utgvos dessa berttelser
sedermera under titlarna _Livsbilder ur svenska hem_, _Svenskt
vardagsliv_ och _Kaleidoskop_. Ngot egentligt konstvrde ga Sigurds
berttelser icke, men de prglas icke sllan av en harmls kvickhet, ett
burleskt[38] skmtlynne och ett ppet sinne fr gammaldags krnfullhet.

[Fotnot 38: Burlesk = putslustig, tokrolig.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Gustav af Geijerstam.]

Bland svenska romanfrfattare frn 1800-talets senare del intager

_Gustav af Geijerstam_ (fdd 1858, dd 1909) en av de frmsta platserna.
Han brjade sin frfattarbana med ngra allvarliga berttelser ur det
dagliga livet (novellsamlingarna _Grkallt_ och _Fattigt folk_,
uppsalaberttelsen _Erik Grane_, romanen _Pastor Hallin_ och
allmogeskildringarna _Kronofogdens berttelser_). Efter dessa fljde
flera skdespel, ssom komedien _Aldrig i livet_ och bondepjserna _Per
Olsson och hans kring_ samt _Lars Anders och Jan Anders_.

Vid mitten av 1890-talet intrdde en viss frndring i Geijerstams
frfattarskap. Han blev frn denna tid alltmer en hemmets och
familjelivets diktare, och i sina fljande vrk sker han frklara de
intimaste dragen i mnniskosjlens liv. Denna nya riktning inleddes av
romanen _Medusas huvud_, vilken fljdes av novellsamlingen _Kampen om
krlek_, den dystra brottmlshistorien _Vilse i livet_, ett av
Geijerstams bsta vrk, skrgrdsberttelsen _Det yttersta skret_ samt
ktenskapsskildringarna _ktenskapets komedi_, _Lyckliga mnniskor_ och
_Boken om lillebror_, vilken sistnmnda gjorde sin frfattare ryktbar
och mottogs med ett bifall, som sllan kommit ett svenskt litterrt vrk
till del. I svl denna bok som flera andra, srskilt i den kcka _Mina
pojkar_, framstr Geijerstam som en ojmfrlig tecknare av barnens liv.
Bland hans vriga bcker m nmnas ktenskapshistorien _Kvinnomakt_, den
prktiga men hemska vrklighetsskildringen _Nils Tuvesson och hans
moder_, _Sjlarnas kamp_, i vilken han ger bilder frn den nutida
affrsvrlden, och _Farliga makter_, skildringar med det samtida
politiska livet som bakgrund. I sina romaner frn gamla dagar (_Karin
Brandts drm_, _Brderna Mrk_, _Den gamla herrgrdsalln_) har han
tecknat svenskt herrgrdsliv vid frra rhundradets mitt.

Den medknsla fr mnniskans frjder och sorger, som ger sig till knna
i de flesta av Geijerstams skrifter, och hans i allmnhet klara och
lttfattliga framstllningsstt, ha gjort honom till en icke blott i
Sverge utan ven i utlandet grna lst frfattare.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Karl August Tavaststjerna.]

_Karl August Tavaststjerna_ (fdd i Finland 1860, dd 1898) gjorde sig
frst uppmrksammad genom en samling lyriska dikter (_Fr morgonbris_).
I svl dessa som flera fljande prosaarbeten (_Marin och genre_ m. fl.)
tecknar han med frkrlek havet, med vilket hans eget oroliga och
trotsiga sinne fretedde en viss likhet. Efter ngra r fljde den av en
vemodig stmning prglade berttelsen _Barndomsvnner_, varmed realismen
gjorde sitt intg i Finland, skdespelet _Affrer_, samt romanerna
_Hrda tider_, med mne frn ndret 1867, _Kvinnoregemente_ och _En
patriot utan fosterland_. Sin egen barndoms historia frtljer han i
boken _Lille Karl_. Frmst i formellt hnseende st hans arbeten frn
senare r. Bland dem mrkes den stora epopn[39] _Laureatus_, i vilken
han skildrar ett diktarde. Ett tungt svrmod framlyser i flera av hans
skrifter.

Tavaststjerna var en lyriker med realistisk lggning och rknas som den
frmste av det yngre Finlands diktare. Nringsbekymmer och andra olyckor
frbittrade hans liv, som han mestadels tillbragte p resor. Under sina
sista r fann han en knapp brgning i pressens tjnst.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Ola Hansson.]

_Ola Hansson_ (fdd 1860) brjade som realist men har sedan anslagit
andra toner. I flera samlingar stmningsfulla dikter har hn strvat
efter att sga det osgbara, att terge det djupaste och innerligaste i
knslolivet, under det att han i andra skildrat det sknska landskapets
natur (diktsamlingen _Notturno_[40], prosaskisserna _Sensitiva
amorosa_). I ngra realistiska noveller (_Fru Ester Bruce_, _Fre
giftermlet_, _En uppfostrare_) ro ven motiven hmtade frn Skne.
Tidigt begav sig Ola Hansson till utlandet och har sedan mestadels
vistats i Tyskland, dr han p tyska offentliggjort en mngd arbeten
av skilda slag. Mest bemrkt har han blivit som litterr
essayfrfattare.[41] De flesta av dessa alster har han sedan ven
utgivit i hemlandet. Ganska mycken uppmrksamhet vckte de egenartade
sm prosaskisserna _Ung Ofegs visor_, och i nnu hgre grad blev detta
fallet med den sjlvbiografiska romanen _Resan hem_, vari han hftigt
angriper de litterra frhllandena i Sverge. Efter en i brjan av
1900-talet genomgngen inre kris utgav han diktsamlingen _Det frlovade
landet_, i vilken den knslige stmningsdiktaren ven visar sig vara en
uddig satiriker. Denna samling fljdes snart av _Nya visor_ och _P
hemmets altare_, i vilka hans gamla diktarder vller stark och
stmningsmttad som frr.

[Fotnot 39: Epop = hjltedikt; jmfr epos.]

Ola Hansson r den mest ingende sjlsskildraren bland svenska lyriker.
I anslutning till innehllet r hans vers mjuk, smidig och melodisk.
Formen r konstfull men sllan regelbunden; takten och raderna vxla.
Bland svenska frfattare r Ola Hansson den frste som i strre
utstrckning anvnt den fria, orimmade versen. ven som prosaist r han
bermd. Ofta r hans sprk dock ganska mycket bemngt med danska ord och
uttryck. -- Den sknska riktning som vid 1900-talets brjan gjorde sig
bemrkt i vr vitterhet, har i Ola Hansson sin lrofader och
fregngsman.

[Fotnot 40: Notturno = nattstycke, nattlig kyrksng, musikstycke av
drmmande karaktr.]

[Fotnot 41: Essay (eller ess) = uppsats ver ngon frga, som str p
dagordningen.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Axel Lundegrd.]

_Axel Lundegrd_ (fdd 1861), en av realismens ivrigaste frkmpar,
debuterade med en samling noveller, _I gryningen_, vari han skildrade en
del frhllanden i studentlivet. Som frut nmnts, samarbetade han en
tid med Ernst Ahlgren, vilkens liv han tecknade i den omtalade
biografien _Victoria Benedictsson_. Hennes livshistoria ligger ocks
till grund fr Lundegrds roman _Elsa Finne_, vilken vckte ett stort
uppseende. Av hans vriga frtrffliga teckningar ur nutidslivet m
srskilt nmnas romanerna _Titania_, _Prometeus_, _Asra_, _Knslans
rtt_.

Lundegrds historiska intresse har emellertid alltmer dragit hans hg t
historisk-romantisk diktning. I den stora romancykeln _Struensee_ har
han tecknat den frn Danmarks historia bekante ventyraren och
statsmannen med samma namn. Frn kalmarunionens dagar har han hmtat
motiven till de pittoreska[42] medeltidskrnikorna _Drottning
Margareta_, _Drottning Filippa_ och _Drottning Cilla_.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Karl Alfred Melin.]

_Karl Alfred Melin_ (fdd 1849) str i litterrt hnseende nrmast
Namnlsa sllskapets skalder. Han r en fin lyriker, som grna besjunger
mnen ur sagan, historien och naturen. Melin debuterade med diktcykeln
_Humleplockningen_, i vilken han lter flera personer, vilka ro
sysselsatta med att plocka humle, under arbetet frtlja var sin
berttelse eller fredraga en visa. I diktcykeln frekommer den bekanta
sngen _Signes visa_. Denna och flera andra av hans dikter ha blivit
tonsatta. Hgst har Melins diktning likvl ntt i de av en frisk humor
prglade _Skrgrdsbilder_, vilka ing i hans bda samlingar _Dikter_,
men som ven utkommit i en srskild volym. I dessa ger han prktiga
teckningar ur kustbefolkningens liv. Fr vrigt har Melin gjort sig knd
som dramatiker (sagospelet _Snvit_, Versdramen _Vid Breitenfeld_), och
som en lycklig frfattare fr ungdomen framstr han i ventyrsbckerna
_De svarta vikingarnas saga_ och _Tjuvbandet i Dger skrgrd_.

[Fotnot 42: Pittoresk = mlerisk, romantisk.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Ernst Josephson.]

_Ernst Josephson_ (fdd 1851, dd 1906) har som mlare gjort sig ett
bermt namn i vr konsthistoria, men han var ven en betydande lyriker,
som i ett par samlingar dikter (_Svarta rosor_ och _Gula rosor_, sedan
utgivna i en volym under titeln _Svarta rosor och gula_), med
frgrikedom, naivitet och ett varmt hjrta besjng skilda mnen.
Srskilt ro hans bilder frn sdern och ett par grupper barnvisor, av
vilka han i den ena frtljer sina egna barndomsminnen, utmrkande fr
Josephsons diktning. Stundom hmtade han motiven frn naturen, men
vanligen r det mnniskan, som r freml fr hans ibland muntert
klingande men oftare sorgsna och svrmodiga sng. En obotlig sjukdom
brt i slutet av 1880-talet hans kraft och stckte hans konstnrsbana.

                   *       *       *       *       *

Bland vriga frfattare, som debuterade under 1880-talet, mrkas
lyrikern Daniel Fallstrm (fdd 1858), vilken i flera diktsamlingar (_I
gyllenrtt_, _Vita syrener_ m. fl.) besjungit naturen (fretrdesvis
Stockholms och skrgrdens), livsgldjen och krleken; Alfhild Agrell
(fdd 1849), som utgivit av Ibsen pvrkade dramer (_Rddad_, _Dmd_)
och humoristiska berttelser frn Norrland (_Hemma i Jockmock_,
_Nordanfrn_); Mathilda Roos (fdd 1853, dd 1908), vilkens i brjan
realistiska diktning under senare r blev alltmera religist frgad
(berttelserna _Hststormar_, _Helgsmls-klockan_, _Vit ljung_ m.
fl.); Hilma Angered-Strandberg (fdd 1855), som berttat om
svensk-amerikanernas liv i den nya vrlden (_Den nya vrlden_) och hr
hemma (_Hemma_); Georg Nordensvan (fdd 1855), en av vr tids frmsta
konsthistoriker (_Svensk konst och svenska konstnrer_, _Konsthistoria_
m. fl.), som ven i sknlitterra vrk (_Figge_) skildrat konstnrernas
liv, samt finlndaren Jakob Ahrenberg (fdd 1847, dd 1914), vilken
utgivit prktiga bilder frn stra Finland, bland dem den frtrffliga
boken _Hihuliter_, som skildrar religisa rrelser p finska
landsbygden, samt novellerna _Frn Karelen_ och _Familjen p
Haapakoski_, i vilken han visar, hur fosterlandsknslan frslappas hos
finlndare i rysk tjnst.


                             Nyidealismen
                         (tiden efter 1890).

Vid 1890-talets brjan framtrdde flera skriftstllare, som hyllade bl.
a. den sikten, att realisterna alltfr troget skildrade vrkligheten,
framfr allt vardagslivets skuggsidor, och drigenom vrkade hmmande p
livsgldjen. De nya sikternas frkunnare ansgo, att i dikten borde
fantasien och knslan komma till strre rtt, och i denna nya, mera
_idealistiska_[43] riktning utvecklades litteraturen under det frra
rhundradets sista decennium. Flera av de vid sekelskiftet framtrdande
frfattarna ro dock direkta arvtagare icke blott av dessa nya ider
utan ven av realismen, och ofta mrker man i den yngsta
diktargenerationens skrifter, huru de bda strmningarna realism och
idealism mtas.

[Fotnot 43: Idealism = frsknande av vrkligheten.]

Svl den bundna som den obundna formen r mycket omhuldad, och av
prosakonst sttes i allmnhet den korta novellen frmst. Frst under de
allra sista ren ha de stora samhlls- och livsskildringarna ter brjat
se dagen.

Tekniken och sprkbehandlingen ha utvecklats i samma grad som poesien,
och i allmnhet kan sgas, att frfattarna ha gnat stor uppmrksamhet
t den yttre formen.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Verner von Heidenstam.]

Den som frst drog i hrnad mot realismen, var

_Verner von Heidenstam_ (fdd 1859), vilken i ungdomen fretog
vidstrckta resor i sdern och sterlandet. Frst mnade han utbilda sig
till mlare men slog snart dessa tankar ur hgen och utgav kort efter
sin terkomst till fosterlandet sin frsta samling dikter, _Vallfart och
vandringsr_, som vckte ett utomordentligt uppseende och inledde det
nya skedet i den svenska litteraturens historia. En yster livsgldje och
en naiv dyrkan av sknheten ro det utmrkande fr dessa dikter. Motiven
har han till stor del hmtat frn det gamla sterlandet, vilket han
ocks praktfullt tecknar i turistromanen _Endymion_ och i det stora
eposet _Hans Alienus_, en fantastisk berttelse om en pilgrimsfrd genom
olika tider och lnder fr att finna sknheten i dess hgsta tillvaro.
Hans andra samling _Dikter_ innehller flera vackra snger om och till
hembygden (_Tiveden_, _Hemmet_ m. fl.). Heidenstams lyriska alstring
under de senaste tjugu ren innefattas i en samling _Nya dikter_, vars
inledningssng r den stora, om Tegnrs Svea pminnande diktcykeln _Ett_
_folk_. Till denna cykel har tonsttaren Vilhelm Stenhammar satt en
melodi, vilken vrdigt sluter sig till orden, och som gjort isynnerhet
den sttliga inledningssngen _Sverge_ allmnt bekant och sjungen i vida
kretsar.

Fr sin senare diktning har Heidenstam emellertid fretrdesvis valt
prosaformen och hmtat motiven ur fderneslandets historia. S ro kung
Karl och hans gossar bl hjltar i de bda berttelsesamlingarna
_Karolinerna_, och i _Heliga Birgittas pilgrimsfrd_ har han givit en
levande bild av vr medeltidshistorias mrkligaste religisa
personlighet. Denna boks naturskildringar frn Vttern och sterlandet
st ej efter dem i hans tidigare romaner. Efter ett par samlingar smrre
noveller (_Sankt Gran och draken_, _Skogen susar_) fljde Heidenstams
hittills mest omfattande vrk, den stora romancykeln _Folkungatrdet_,
av vilken nnu endast freligga tv delar, nmligen _Folke Filbyter_, en
storslagen skildring frn vr historias gryningstid, d hedendom och
kristendom brtos mot varandra, och _Bjlboarvet_, berttelsen om
bjlbojarlens sner och det svenska folket under deras tidevarv. Fr
Sverges barn har han skrivit lseboken _Svenskarna och deras hvdingar_.

Dessutom har Heidenstam utgivit _reseskildringar_, och sin uppfattning i
litterra, konsthistoriska och andra frgor har han framlagt i en mngd
smrre skrifter (_Renssans_, _Tankar och teckningar_ m. fl.), som han
vid olika tillfllen offentliggjort.

Heidenstams prosa utmrkes av stor klangfullhet, manlighet och knapphet
i ordvalet. Satserna ro vanligen korta men mlande. Grna anvnder han
gamla mrgfulla, hittills halvt glmda ord. Som lyriker nr han om
mjligt nnu hgre. Hans vers r bildrik och taktfast. Den regelbundna
strofen anvnder han jmfrelsevis sllan utan vanligen en fortlpande
jambisk vers med lnga rader. Den har inte samma musikaliska tycke som
Frdings och r drfr mera sllan sngbar. Hos flera av vra yngre
diktare mrkes en tydlig pvrkan frn Heidenstam.

r 1913 invaldes Heidenstam i Svenska akademien, och 1916 erhll han
nobelpriset i litteratur.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Oskar Levertin.]

_Oskar Levertin_ (fdd 1862, professor vid Stockholms hgskola, dd
1906) brjade sin frfattarvrksamhet med ngra i realistisk riktning
skrivna berttelser (_Smmynt_, _Konflikter_) men vergick sedan till
Heidenstams stndpunkt och stod vid hans sida i kampen fr den nya
riktningen i litteraturen. vergngen betecknas av den vemodsfyllda
sjlsskildringen _Livets fiender_, berttelsen om en sliten, ddsjktad
drmmares kamp och undergng. I svl denna som flera andra av Levertins
bcker frekomma ven vackra stmningsbilder frn Stockholm. Samtidigt
med Livets fiender utkom hans frsta samling dikter, _Legender och
visor_, som innehller snger, vilka rknas till det yppersta som
hittills formats p svenskt tungoml (_En gammal nyrsvisa_, _Monika_,
_Florez och Blanzeflor_ m. fl.), och hans fljande diktbcker (_Nya
dikter_, _Dikter_, _Kung Salomo och Morolf_) bra ytterligare
vittnesbrd om den rangplats han intar bland svenska diktare och
drmmare. Som novellist fortsatte han med en samling _Rokokonoveller_,
vilka blivit srskilt bermda fr sin trogna tidsfrg, och berttelsen
_Magistrarna i sters_, en skildring frn en liten mlarstad.

Levertin var en vemodsfull lyriker, som grna valde bibliska eller
medeltida mnen fr sin diktning. Med frkrlek besjng han
mnniskosjlens aldrig tillfredsstllda lngtan efter det ondliga,
krlekens slitningar, visdomens ffnglighet och ddens visshet. Hans
vers r klangfull med regelbunden rytm och innehllsrika, vlljudande
rimord.

Levertin utvade ven en betydande vrksamhet som litteraturhistoriker
och var sin tids mest inflytelserike kritiker. Sjlv utgav han flera
briljanta essaysamlingar (_Diktare och drmmare_, _Svenska gestalter_ m.
fl.), och efter hans dd har i hans _Samlade skrifter_, vilka utkommit i
tjugufyra band, intagits allt det vrdefulla han som granskare och
kritiker offentliggjort i tidningspressen.

Som litteraturhistoriker var Levertin vrt lands frmste knnare av det
gustavianska tidevarvet och som vitter essayist tvivelsutan den ypperste
vi gt efter Atterbom.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Tor Hedberg.]

_Tor Hedberg_ (fdd 1862) skrev i sin ungdom realistiska berttelser
(_Johannes Karr_, _Skisser och berttelser_, _P Torpa grd_ m. fl.) med
dyster vrklighetsskildring men har i sina senare arbeten visat pvrkan
frn de modrna strmningarna i litteraturen. Hlst synes han teckna
dunkla, svrtydda karaktrer. S har han i berttelsen _Judas_ (som han
sedan dramatiserat) skt frklara, varfr Judas Iskariot frrdde
Kristus. Hedberg, vilken ven utgivit ngra samlingar _Dikter_, har
emellertid vunnit sin strsta bermmelse som frfattare fr teatern och
r nst Strindberg vrt lands frnmste dramatiker. Av hans sceniska
vrk m nmnas det kvicka lustspelet _Guld och grna skogar_, vari han
ger bilder frn affrsvrlden, samt tragedierna _Johan Ulfstjerna_, ett
politiskt sorgespel med mnet hmtat frn de senare rens frihetskamp i
Finland, det dystra dramat _Mikael_ samt herrgrdskomedien _P Borga
grd_. Hedberg har ven vrkat som konst- och litteraturkritiker.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Selma Lagerlf.]

_Selma Lagerlf_ (fdd 1858 p Mrbacka i Vrmland) blev redan genom
sitt frstlingsarbete, _Gsta Berlings saga_, en ver hela vrt land
knd personlighet, och hennes fljande bcker ha frt hennes namn lngt
utanfr fderneslandets grnser. Gsta Berlings saga innehller en rad
fantasifyllda berttelser frn det gamla Vrmland, skildrande livet p
en bruksegendom under 1820-talet. Hndelserna ro frlagda till de
vackra strnderna av Lvens lnga sj (Fryken). Sedermera har Selma
Lagerlf utgivit berttelsesamlingen _Osynliga lnkar_ och den stora
romanen _Antikrists mirakler_, i vilken hon skildrar sicilianskt
folkliv, samt den lilla fina berttelsen _En herrgrdssgen_. Sin
strsta bermmelse har hon likvl vunnit genom dubbelromanen
_Jerusalem_, vari hon frtljer bondeslkten Ingmarssons den hemma i
fdernebygden och i sterlandet. Frra delen, _I Dalarna_, betecknar
hjdpunkten av Selma Lagerlfs frfattarskap; senare delen, _I det
heliga landet_, r i det hela svagare. _Jerusalem_ offentliggjordes
efter en av frfattarinnan fretagen resa till Palestina, och en frukt
av denna frd r ven en samling vackra _Kristuslegender_. Lseboken
_Nils Holgerssons underbara resa genom Sverge_ innehller en i sagans
form given skildring av vrt lands natur och folk, och med detta arbete
har Selma Lagerlf givit Sverges barn en lsebok, vars like ngot annat
lands litteratur nppeligen har att uppvisa. Av Selma Lagerlfs vriga
berttelser frn senare r anknyter sig romanen _Liljecronas hem_ till
frstlingsarbetet Gsta Berlings saga och skildrar liksom detta svenskt
herrgrds- och prstgrdsliv vid frra seklets brjan. Hennes sista
stora vrk, _Kejsarn av Portugallien_, r en bok om faderskrleken med
mne frn allmogens liv och tillhr det bsta frfattarinnan
stadkommit. Till hennes senare alstring hra ocks _En saga om en
saga_, _Krkarlen_, _Troll och mnniskor_.

Selma Lagerlf ger en utomordentlig berttarfrmga, och sprket i
hennes bcker r ett slags sagostil, pminnande om Almquists, den norske
skalden Bjrnsons och den danske sagoberttaren Hans Kristian Andersens.

Utan tvivel r Selma Lagerlf den svenska frfattare, som ervrat den
strsta lsekretsen. De flesta av hennes skrifter ha nmligen blivit
versatta till s gott som alla europeiska sprk. r 1909 tilldelades
hon nobelpriset i litteratur, den frsta svensk som erhllit detta. r
1914 invaldes hon i Svenska akademien, dr fre henne ingen kvinna varit
ledamot.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Gustav Frding.]

_Gustav Frding_ fddes p Alsters bruk i nrheten av Karlstad 1860, och
var sledes ven han ett vrmlandsbarn. Sina frsta dikter
offentliggjorde han i Karlstadstidningen, i vilken han under ngra r
var medarbetare. Samtidigt med Gsta Berlings saga utkom Frdings frsta
diktsamling, _Gitarr och dragharmonika_, innehllande dels vemodiga,
dels humoristiska och uppsluppet glada ltar, vilka genast frskaffade
honom en beundrande lsekrets. Det vemodsfulla draget i Frdings
karaktr framtrdde nnu mera i de fljande samlingarna, _Nya dikter_
samt _Stnk och flikar_, med vilken sistnmnda hans konstnrskap ndde
sin hjdpunkt. Ett par sm hften _Rggler och paschaser_ innehlla
blandad vers och prosa, mest p vrmlndskt bygdeml. En svr sjukdom
brt i slutet av 1890-talet Frdings kraft, och frutom ett par smrre
dikthften (_Nytt och gammalt_, _Gralstnk_) utgav han efter denna tid
ej ngra nya arbeten frrn kort fre sin dd, d han verraskade
samtiden med en _Efterskrd_, som dock till strsta delen innehller
dikter och smrre prosastycken frn tidigare r. Efter hans dd ha
utkommit tv band _Efterlmnade skrifter_, vilka s gott som allesammans
frskriva sig frn hans yngre dagar, under det att dikterna i den
venledes efter hans dd utgivna samlingen _Rekonvalescentia_ samtliga
ro tillkomna under skaldens senare levnadsr.

Det som i brjan mest slog an hos Frding, var den humoristiska tonen i
de vrmlndska folklivsbilderna och skildringarna ur smstadslivet. Han
ansgs frst vara fretrdesvis livsgldjens sngare, ty de vemodsfyllda
dikterna i Gitarr och dragharmonika blevo en tid jmfrelsevis mindre
beaktade.

I herravldet ver den bundna formen r Frding den frmste i hela vr
litteratur. Hans rytm r den mest mngsidiga ngon svensk frfattare
gt. Med mnga nya ord och versformer har han riktat vrt modersml.
Ordfljden i hans dikter nrmar sig ofta vardagsprosans. Av ldre
diktare r det endast F. A. Dahlgren, som ger ett med Frding beslktat
kynne.

Flera av Frdings dikter ha blivit tonsatta och sjungas allmnt (_Jag
ville, jag vore_, _Ingalill_, _Vallarelt_, _E fin vise_, _Tre
trallande jntor_ m. fl.).

Att Frding var en hela folkets diktare i hgre grad n ngon annan
svensk lyriker, drom vittnar den framgng hans _Samlade skrifter_
vunnit, i det de blivit spridda till snart sagt varje svenskt hem. Srjd
av hela vrt folk avled Frding den 8 februari 1911.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Per Hallstrm.]

_Per Hallstrm_ (fdd 1866) framtrdde frst med ett hfte dikter,
_Lyrik och fantasier_, som lngre fram fljdes av nnu en samling,
_Skogslandet_, i vilken han behandlar norrlndska folksgner och
norrlndskt folkliv. Som dramatiker har han vunnit uppmrksamhet genom
bl. a. sagodramat _Greven av Antwerpen_ och lustspelen _En veneziansk
komedi_ samt _Erotikon_. Det sistnmnda r en tendensdikt, riktad mot en
del av den modrna litteraturen.

Hallstrm har dock vunnit sin egentliga bermmelse som berttare. I den
kortare novellen har han funnit sitt rtta uttrycksmedel, och ngra av
hans berttelser (_I bl skogen_, _Den stumma_ m. fl.) tillhra den
svenska novellistikens yppersta alster. Redan de frsta samlingarna,
_Vilsna fglar_, _Purpur_ och _Briljantsmycket_, visade hans verlgsna
berttarfrmga. I _Thanatos_ och _De fyra elementerna_ har han med stor
och allvarlig konst tecknat lidandet, dden och skuldknslan, och hgre
n i dessa bcker har hans frfattarskap aldrig ntt. Bland hans strre
berttelser m nmnas den vemodiga krlekshistorien _En gammal historia_
med motiv frn en svensk smstad p 1820-talet och norrlandsromanen
_Dda fallet_, en skildring av hndelserna vid Ragundasjns utgrvning i
slutet av adertonde seklet. Under senare r har hans vittra alstring
varit mera sparsam (_Nya noveller_). Hans senaste vrk utgres av en
samling litterra essayer (_Levande dikt_) och en levnadsteckning ver
Talis Qvalis.

Hallstrm vljer sina mnen frn bde forntid och nutid, frn skilda
lnder och folk. Oftast ga hans vrk ett vemodigt innehll; lidandet
och dden har han tecknat som kanske ingen annan i vr litteratur.
Samhllets ursprade, de vanlottade och vrnlsa skildrar han med varm
knsla och djup frstelse.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Erik Axel Karlfeldt.]

_Erik Axel Karlfeldt_ (fdd 1864, Svenska akademiens stndige
sekreterare) har i flera samlingar dikter (_Vildmarks- och
krleksvisor_, _Fridolins poesi_, _Flora och Pomona_ samt _Ngra
dikter_) besjungit Dalarnas natur och folkliv. Karlfeldt har trots
vsentliga olikheter tskilliga berringspunkter med Frding. Liksom
denne r han humorist och stmningsdiktare samt hmtar ofta motiven frn
allmogelivet. Den av Karlfeldt skapade figuren Fridolin r en studerad
karl av bondestam, som efter att ha prvat stadslivet tervnt till
fdernas vrv, och hos honom terfinnes det vsentliga i dalkarlslynnet.
Karlfeldt besjunger grna naturen, krleken och livsgldjen. Hans rytmer
ro ytterst klang- och taktfulla samt rika p rim, men han r ej s
nydanande som Frding. Han har ett omfattande och egenartat ordfrrd,
delvis hmtat ur hembygdens folksprk, bondepraktikan, en gammal
bibelversttning och ldre svensk diktning. Mnga av Karlfeldts snger
ha blivit tonsatta, ssom de ofta sjungna _Dalmarschen_ (_Marschen gr
till Tuna_), _En spelmansvisa_ m. fl.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Karl-Erik Forsslund.]

_Karl-Erik Forsslund_ (fdd 1872) r landsbygds- och dalaskald liksom
Karlfeldt men dock honom mycket olik. Med stor bildrikedom och varm
knsla har han skildrat sin hembygds, brgslagens, natur i dess olika
stmningar. Flera av hans bcker (_Storgrden_, _Gran Delling_, _Hemma
igen_ m. fl.) innehlla skarpa anfall p stadslivet under framhllande
av livet p landet ssom det enda sunda. I berttelsesamlingarna _Djur_,
_Skogssagor och djurskisser_ samt _Vingar_ visar Forsslund sig vara en
skarp iakttagare av djurens liv i skog och mark, vilket han tecknat
mlande och stmningsfullt. Som social diktare framtrdde han i
_Arbetare_, en lyrisk skildring av olika yrken, vilken efterfljts av
flera andra diktsamlingar (_Till fjlls_, _Daldikter_ och
_vandringsvisor_ m. fl.). Forsslunds ldre dikter ro infltade mellan
prosaskildringarna i de tre bckerna _Jungfru-Jan_, _Storgrden_ och
_Storgrdsblomster_.

Genom sina skrifter _Hembygdsvrd_ och _Fridlysta vildmarker_ har
Forsslund kraftigt frmjat den rrelse, som under senare r uppsttt fr
att tillvarataga och bevara de rester vilka nnu finnas kvar av gamla
allmogebyggnader och andra kulturfreml, samt fr att frn
vandalisering rdda vrt lands natursknaste trakter.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Pelle Molin.]

_Pelle Molin_ (fdd 1864) har i sina efterlmnade skrifter, _dalens
poesi_, givit ypperliga skildringar av Norrlands natur och folkliv. Av
hans berttelser m nmnas den vackra _Historien om Gunnel_, den mlande
_En ringdans medan mor vntar_ och den humoristiska _Senjens storbjrn_.

Molins berttelser utmrkas av en utomordentlig poetisk finhet, frenad
med en skarp realism i skildringen av allmogelivet och djurvrlden.
Naturen mlar han trolskt och stmningsfullt i en stil, som stundom
pminner om Selma Lagerlfs och Bjrnsons men likvl r sjlvstndig.

De sista ren av sitt av fattigdom och frsakelse fyllda liv framlevde
han i nordliga Norges kusttrakter, dr han avled i Bod 1896.

Med Pelle Molin som frebild har sedan en mngd norrlandsskildrare
framtrtt, men ingen av dem har ens tillnrmelsevis gt hans frmga att
teckna demarksbygdens sregna natur och liv.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Sofie Elkan.]

_Sofie Elkan_ (fdd 1853) har med mycken framgng gnat sig t historisk
romandiktning och i ngra strre tidsskildringar frn slutet av 1700-
och brjan av 1800-talet med trogen tidsfrg tecknat flera av det
adertonde seklets mera bemrkta personer. S har hon i romanen _John
Hall_ givit en frtrfflig skildring av en mycket bekant miljonr,
vilken slutade sitt liv som tiggare, och den med stort bifall mottagna
boken _Konungen_, ett mellanting av historia och roman, innehller en
sympatisk, vemodsfylld och gripande teckning av Gustav IV Adolfs
olycksde. I sitt senaste vrk, _Anckarstrm_, sker Sofie Elkan
frklara, varfr den bekante konungamrdaren kom att beg sin hemska
grning.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Gustav Janson.]

_Gustav Janson_ (fdd 1866, dd 1913) utgav i ungdomen kustromanen _En
uppkomling_, i vilken han skildrar en frireligis predikants bravader i
ett litet skrgrdssamhlle. Mera bemrkt blev han dock frst genom
robinsonaden[44] _Paradiset_, som lngre fram fljdes av en
fortsttning, _De frsta mnniskorna_. Stort berm frvrvade han genom
_Abrahams offer_, en roman om boerkriget, i vilken den modrna
krigfringens fasor och ohyggligheter skildras med en realism som vrkar
upprrande. Drefter utgav han frutom smrre berttelser den historiska
ventyrsromanen _Nils Dobblare_, som har hndelserna frlagda till
1500-talets stersjprovinser, och ktenskapshistorien _Det gamla huset_
med skildringar frn Stockholm p 1870-talet. En del av samtidens
missfrhllanden behandlar han i den mrka nutidsberttelsen _Frlorade
sner_, och skrgrdsfolkets mdosamma liv tecknar han i de prktiga
bckerna _n_ och _Hrda tag_. I den till Attilas dagar frlagda
historiska berttelsen _Faran_ har Janson tervnt till
krigsskildringen, under det arbetarromanen _I mrkret_ behandlar
nutidsfrhllanden och skildrar en gruvolyckas fasor med en styrka som
erinrar om Zola. ventyrsromanen _Affren Costa Negra_ r en fantastisk
och spnnande berttelse med hndelserna frlagda till Centralamerika.
Berttelsesamlingen _Lgnerna_ r en ny teckning frn kriget och str
som sdan i jmnhjd med Abrahams offer. Till Jansons bsta vrk hr
ocks den efter frfattarens dd utkomna novellsamlingen _Segrare_, en
samling berttelser frn skilda tidevarv.

Janson skildrar grna upprrda tider och frhllanden, och hans livliga
framstllningsstt samt val av aktuella[45] och spnnande mnen ha gjort
honom till en av de mest lsta av vra dagars svenska frfattare.

[Fotnot 44: Robinsonad = berttelse om skeppsbrutnas den;
ventyrsberttelse.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Hjalmar Sderberg.]

_Hjalmar Sderberg_ (fdd 1869) har i en rad noveller (_Historietter_,
_Frmlingarna_, _Det mrknar ver vgen_ m. fl.), romaner och skdespel
(_Gertrud_) visat sig vara en verlgsen skildrare av nutida
stockholmsliv. Hgst av hans vrk str den av en stark vemodsstmning
prglade romanen _Martin Bircks ungdom_, i vilken han med utskt konst
skildrar en ung mans bittra erfarenheter av livet, hans svrighet att
finna sig till rtta i den modrna tiden. Alla Hjalmar Sderbergs bcker
bra prgel av sin frfattares stora skepsis,[46] hans tvivel p, att
det som hnder och sker hr i vrlden egentligen har ngot att betyda.
Som konstnr erinrar Hjalmar Sderberg nrmast om den franske
frfattaren _Anatole France_, vilkens romaner han tolkat p svenska. I
stilistiskt[47] hnseende hr Sderbergs prosa till den renaste och mest
vlklingande i hela vr vitterhet, och med skl har det blivit sagt om
honom, att han aldrig lmnar frn sig ngot halvfrdigt vrk.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Bo Bergman.]

_Bo Bergman_ (fdd 1869) har offentliggjort ngra samlingar lyriska
dikter (_Marionetterna_, _En mnniska_, _Elden_) och noveller
(_Drmmen_, _Skeppet_). Fretrdesvis hmtar han sina mnen frn livet i
storstaden och tecknar helst dess grstmning. Bo Bergman r tvivelsutan
den svenska litteraturens strste pessimist.[48] Framgngsrikt skildrar
han livets kld och tomhet, men i ljusare stmning har han ven sjungit
betagande vackra snger om krleken, hemmet och barnet.

[Fotnot 45: Aktuell = sdant som har intresse fr dagen.]

[Fotnot 46: Skepsis = tvivel.]

[Fotnot 47: Stilistisk = som har avseende p skrivsttet; som tillhr
ett gott skrivstt.]

I novellerna ro motiven ofta hmtade frn de frolyckades och elndas
vrld. En stark ensamhetsknsla frnimmes i de flesta. I den senare
berttelsesamlingen tima en del av hndelserna ute i obygden.

I likhet med den honom i litterrt hnseende nrstende Hjalmar
Sderberg utslpper Bo Bergman aldrig ngot underlgset eller
halvfrdigt arbete. Det mesta av hans lyrik och flera av hans noveller
intaga drfr en rangplats i vr litteratur. Hans prosa tillhr den mest
krsna och ordknappa i vr vitterhet. Som lyriker nr han om mjligt
nnu hgre. Bo Bergmans vers r alltid ledig och lttflytande samt
vanligen regelbunden och rimmad. Granna ord brukar han icke men vl
utskt vackra naturbilder och bilder frn herdedikten och antiken.
Inflytande frn Snoilsky och Heidenstam torde kunna spras hos Bergman,
men mest erinrar han om den tyske skalden _Henrik Heine_.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Henning Berger.]

En annan storstadens diktare r

_Henning Berger_ (fdd 1872), vilken vann uppmrksamhet redan med sin
debutbok, _Dr ute_, en samling prktiga berttelser ur
svensk-amerikanarnas liv. Denna fljdes snart av den gripande och
medryckande chicagonovellen _Ysal_. Efter flera samlingar smrre
berttelser, bland vilka mrkas mnga sm msterliga teckningar ur
stockholmslivet, utgav Berger sitt omfngsrikaste vrk, tre stora
romaner, vari han skildrar en ung drmmares utvecklingshistoria. Frsta
delen, _Drmlandet_, r en berttelse frn Stockholm i slutet av
1880-talet, den fljande, _Bendel & Co_, har hndelserna frlagda till
vra dagars Chicago, och tredje delen, _Fata morgana_, r en bild ur de
senaste rens svenska affrsliv. Bergers senaste alstring utgres
huvudsakligen av mindre noveller och berttelser (_Livets blommor_, _Ur
larmet_, _Hrnfeldt_). Hgst av dessa str berttelsesamlingen Livets
blommor, mhnda det mest betydande arbete Berger hittills skapat.
Samlingen innehller fyra berttelser frn olika ldrar, av vilka
isynnerhet den frsta (_Anemone_) och den sista (_Vintergrna_) med sin
vemodsmttade stmning ro av srskilt stark vrkan. Han hmtar fr
vrigt grna sina motiv ur nutidslivet (_Gulaschbaronerna_ m. fl.
arbeten).

[Fotnot 48: Pessimism = sikten, att vrlden ver huvud taget r ond och
livet utan vrde; bjelse att se allt i mrk dager.]

Berger ger en utomordentlig frmga att fotografiskt teckna det
pulserande livet i storstderna. Hans amerikaskildringar st i det
hnseendet synnerligen hgt. Invandrarnas oerhrda mdor och
anstrngningar fr att sl sig fram i den nya vrlden har han framhllit
mera mlande och vertygande n ngon annan svensk frfattare.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: K. G. Ossiannilsson.]

_Karl Gustav Ossiannilsson_ (fdd 1875) debuterade med ett hfte dikter,
_Masker_, i vilka han med ungdomlig hnfrelse och hnsynsls kraft red
till storms mot tidens vekhet och frsoffning, mot det han ansg ortt
och frvnt. Samma kckhet och friska humr prgla ven hans fljande
diktbcker (_Hedningar_, _rnar_, _Svart och vitt_, _Orkester_,
_Flygskeppet_, _Lrkan_, _Hemmet och hemlandet_, _Tidsdikter_), av vilka
de senaste dock ven innehlla mnga dikter med vekare och innerligare
tonfall. Sina mnen hmtar Ossiannilsson vanligen frn svunna strre
tider och frn strre land n vrt, ssom frn den grekiska och romerska
forntiden, frn revolutionens och Napoleons Frankrike och frn vr tids
engelska och amerikanska vrld, men han har ven skrivit sttliga
fosterlandssnger och bedrande vackra dikter om hemmet och krleken
till maka och barn.

Efter ett par mindre uppmrksammade novellbcker med historiska motiv
har Ossiannilsson utsnt tre stora romaner, i vilka han skarpt
kritiserat hela det modrna samhllet, srskilt industrisamhllet och
dess frsummelser och partiskhet mot de kroppsarbetande och fattigare
klasserna samt visat de fljder sdana frsummelser medfra. I den
frsta av dessa romaner, _Barbarskogen_, skildrar han arbetarnas lott,
deras liv i fabriker, vid hamnar, p hav, deras risker i arbetet till
liv, lem och hlsa, deras hemliv och hemlshet, deras bostders
fattigdom, snusk och hlsofaror, deras hnsynslsa utnyttjning och
hnsynslsa avskedande, nr de inte lngre behvas eller ro till lags,
men han riktar ven dri skarpa angrepp mot den modrna arbetarrrelsen.
Den andra av berttelserna, _Sltten_, innehller ett galleri utmrkt
tecknade typer frn landsbygden och visar, hur stor brutaliteten kan
vara hos de maktgande i samhllet. Seriens tredje bok, _Havet_,
skildrar 1909 rs storstrejk och r p samma gng en teckning ur det
modrna affrslivet. Av Ossiannilssons vriga prosavrk r _Prstgrden_
en idyllisk julberttelse, som ger bilder ur livet i vardagslag och
helgdagsstmning i en prstgrd p landet. I den stora romanen _dets
man_ berttar han om sitt eget liv under barn- och ungdomsren fram till
mannaldern. Skildringarna frn skolpojkslivet och studentlivet i Lund
ro det vrdefullaste i denna bok. Hgre i konstnrligt hnseende str
romanen _Lille Benjamin_, en ny prstgrdsidyll med flera utmrkt
tecknade karaktrer. Av Ossiannilssons vriga rika alstring m nmnas de
kcka ungdomsbckerna _Kung Karl den unge hjlte_ samt _Gustavus
Adolphus Magnus_.

Ossiannilsson har ven frskt sig som dramatiker men har som sdan ej
vunnit samma framgng som p diktens vriga omrden (det indiska
skdespelet _Tigerhuden_, dramat _Jrgen Kock_, lsdramat _Fgel Fenix_
m. fl.).

P svenska har Ossiannilsson tolkat ngra av den engelska poesiens
frnmsta vrk (_Pippa gr frbi_ av _Browning_ och _Atalanta i Kalydon_
av _Swinburne_). Bland engelska skalder (_Kipling_) finner man ock
frebilderna till hans egen diktning.

Ehuru Ossiannilssons prosa utmrkes av en stilens kraft och rikedom, som
icke r s alldeles vanlig, r det likvl i den bundna formen han nr
hgst. Hans vers r fast och regelbunden med livfulla, ofta nya,
krvande rytmer och svr, konstfull rimfltning. Grna upprepar han ord,
rader och strofer samt anvnder sttliga, fylligt bljande ord. Allt
detta har gjort Ossiannilsson till den nst Frding och Karlfeldt mest
lste av det senaste halvseklets svenska lyriker.

                   *       *       *       *       *

_Bertel Gripenberg_ (fdd 1878) intar den mest bemrkta platsen bland
det yngre Finlands svensksprkiga skalder. Han debuterade med ett hfte
_Dikter_, vilket sedan fljts av samlingarna _Vida vgar_,
_Gallergrinden_, _Rosenstaden_, _Aftnar i Tavastland_ m. fl.

Gripenberg r i synnerhet en knslolivets hngivne sngare.
Krleksdikten intager ett betydande rum i hans alstring, och den
sinnliga njutningen har han besjungit i glansfulla strofer, men ven
ngern och svrmodet hra hemma i hans dikt. Av finsk natur har han
givit vackra bilder, och han har sjungit kcka stridssnger fr det
svenska sprkets och den svenska odlingens bevarande i Finland. Av
nutida svensksprkiga diktare r Gripenberg en av de strsta formella
begvningarna, och han behrskar de mest krvande versformer. Sedan
Snoilskys dagar torde ingen p svenskt tungoml skrivit s klingande
sonetter som Gripenberg.

                   *       *       *       *       *

Lyriker r ven _Oskar Stjerne_ (fdd 1873), vilken debuterade med ett
litet hfte _Visor och vers_, humoristiska och hllna i folklig ton samt
med tydliga spr av Frding som frebild. I samma riktning gick den
fljande samlingen _Sol och sn_, som dock r allvarligare med vackra
naturstmningar, sagomotiv och krleksdikter. Om hemmet och hemknslan
har han vackert sjungit i _Sngerna om hemmet_, och i _Hemfolk och
hemlt_ har han liksom i den frsta diktsamlingen p vrmlndskt
allmogesprk givit bde knsliga och humoristiska bilder ur
hemprovinsens folkliv.

Icke blott Stjernes diktning utan ven hans levnadslopp erinrar om hans
store landsman och frebild Frding. Liksom denne arbetade han flera r
i Karlstadstidningen, och liksom Frding blev han en av sjukdom i frtid
bruten man, varigenom hans litterra alstring upphrde, skerligen innan
han hunnit giva sitt bsta. Stjernes vers r vlljudande, rimmad och
regelbunden, rytmen mjuk och harmonisk, ordval och bildsprk vackra men
utan ngra strre sregenheter.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Ernst Didring.]

Av vrt lands yngre dramatiska frfattare r

_Ernst Didring_ (fdd 1868) den mest bemrkte. Han debuterade med
skdespelet _Midnattssol_, en bild ur lapparnas liv, vilket efterfljts
av dramerna _Tv konungar_, _Hgt spel_, _Jefta_ m. fl. Didrings
skdespel ro dramatiskt spnnande med vrkningsfulla och mleriska
situationer samt ledig dialog.[49] ven som berttare har Didring
skaffat sig ett bermt namn. Frutom novellsamlingar (_Trlar_, _Kronans
kaka_ m. fl.) har han utgivit den prktiga romanen _Malm_, i vars frra
del han skildrar de oerhrda mdor och offer, som byggandet av jrnvgen
genom vre Norrland krvt, och i den senare ger han en vederhftig
teckning av livet i gruvsamhllena drstdes.

[Fotnot 49: Dialog = samtal mellan tv eller flera personer.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Vilhelm Ekelund.]

Av vra dagars yngre, mera bemrkta frfattare m vidare nmnas de bda
sknska lyrikerna _Vilhelm Ekelund_ (fdd 1880) och _Anders sterling_
(fdd 1882).



[Illustration: Anders sterling.]

Av dessa bda har den frstnmnde med Ola Hansson till frebild odlat
den fria, orimmade versen och i flera samlingar dikter (_Elegier_, _In
candidum_, _Havets stjrna_ m. fl.) givit uttryck fr sitt eget
knsloliv och besjungit hemprovinsens natur vackert och stmningsfullt.
Ekelund r ven en betydande essayist (_Bge och lyra_, _Bcker och
vandringar_, _Nordiskt och klassiskt_ m. fl.).

sterling har i dels hgstmda hymner (_Preludier_, _Hlsningar_ m. fl.
samlingar), dels enklare visor (_rets visor_ m. fl.) lovsjungit livets
sknhet, mnniskosjlens frhoppningar, naturens och rstidernas
vxlingar. sterling har ven p ett synnerligen lyckligt stt till
svenska versatt flera av den europeiska litteraturens poetiska
mstervrk (_Frnder och frmlingar_).

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Sven Lidman.]

Som lyriker debuterade ven

_Sven Lidman_ (fdd 1882), vilken i sin pompsa[50] vers grna hmtade
motiven frn antiken (_Kllorna_ m. fl. samlingar). P senare tid har
han emellertid vergtt till den bredare prosaskildringen och i en stor
romanserie (_Stensborg_, _Ture Gabriel Silfversthl_, _Kpmn och
krigare_, _Tvedrktens barn_ m. fl.) tecknat bilder ur en svensk
adelstts utvecklingshistoria.

[Fotnot 50: Pomps = sttlig, praktfull.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Gustav Ullman.]

_Gustav Ullman_ (fdd 1881) har i ngra dikthften (_Vstkust_,
_Caprifol_, _Sngarbikt_, _Ur livets visor_ m. fl.) kraftigt och mlande
besjungit Hallands karga natur. I den utmrkta novellsamlingen _Prster_
har han skildrat den svenske prsten, sdan typen utvecklat sig p
vstkusten.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Sigfrid Siwertz.]

En varm medknsla fr mnniskorna i all deras skrplighet dagalgger

_Sigfrid Siwertz_ (fdd 1882) i den prktiga berttelsesamlingen _De
gamla_, och en icke mindre vederhftig teckning av ungdomens sjlsliv
har han givit i den humoristiska boken _Mlarpirater_, i vilken han
skildrar ngra ynglingars hrjningstg i bt runt mlarstrnderna.
Romanen _En flanr_ r en tankevckande berttelse ur livet i vra
dagars Stockholm, och hans senaste vrk, _Eldens tersken_, har
inspirerats av det stora vrldskriget.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Ludvig Nordstrm.]

Humoristen bland de yngre frfattarna r

_Ludvig Nordstrm_ (fdd 1882), vilken brjade som lyriker, men som
vunnit sin bermmelse genom sina skildringar av norrlndskt fiskarliv
(_Fiskare_, _Bottenhavsfiskare_). I sina vriga bcker (_Borgare_,
_Herrar_, _Idyller frn backa_ m. fl.) har han givit ett galleri
drpligt tecknade figurer frn en liten norrlandsstad. Hgst har han
mhnda ntt i historierna om _Tomas Lack_, i vilka Nordstrm visar sig
vara en barnpsykolog[51] av rang.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Olov Hgberg.]

_Olov Hgberg_ (fdd 1855) har i sina kulturhistoriska romaner (_Den
stora vreden_, _Fribytare_, _Baggblingar_, _Utblingar_) skildrat dels
livet i ngermanlvens dalgng under storhetstidens senare r och dels
givit bilder ur den svenska skogsskvlingens historia.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Hjalmar Bergman.]

En sregen berttarfrmga ger

_Hjalmar Bergman_ (fdd 1884) som i en rad delvis mycket fantastiska
skildringar, vilka stundom erinra om Gsta Berlings saga, tecknat ett
galleri originella figurer frn bruk och herrgrdar i brgslagen (_Hans
nds testamente_, _Loewenhistorier_, _Komedier i brgslagen_, _Dansen p
Frtjrn_, _Knutsmsso marknad_ m. fl.).

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Martin Koch.]

En framstende samhllsskildrare ga vi i

_Martin Koch_ (fdd 1882), vilken utgivit dels vederhftiga berttelser
ur industriarbetarnas liv och dels tecknat bilder ur frbrytarvrlden p
ett stt, som fr tanken hn till den ryske frfattaren _Fedor
Dostojewski_. Koch gjorde sig frst bemrkt genom den sorgmodiga lilla
berttelsen _Ellen_. Denna fljdes snart av den prktiga romanen
_Arbetare_, tvivelsutan jmte Barbarskogen den bsta sknlitterra
skildring vi ga av den modrna arbetarrrelsen. Det stora vrket
_Timmerdalen_ innehller en p historiska urkunder grundad berttelse om
den stora sgvrksstrejken i sundsvallstrakten 1879. Det r en stark,
vldsam, stundom frfrande berttelse om en oerhrd skvling ej blott
av skog men framfr allt av mnniskoliv och mnniskokraft.

[Fotnot 51: Psykologi = lran om sjlslivet.]

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Albert Engstrm.]

En stor och kta humor men med en understrm av djupt allvar ger
tecknaren

_Albert Engstrm_ (fdd 1869), mest knd genom sin tidning _Strix_.
Sedan mnga r bosatt i Stockholms skrgrd har Engstrm drunder i
grund studerat och lrt knna skrgrdsbon, som han icke blott i bild
utan ven i ord tecknat bttre och vederhftigare n ngon annan svensk
frfattare efter Strindberg. Sina skrgrdsberttelser jmte andra
skildringar har han samlat i flera sm bcker (_En bok_, _En bok till_,
_Genom mina guldbgade glasgon_, _Kryss och landknning_, _Blck och
saltvatten_, _Hemma och p luffen_ m. fl.). Engstrm r ven en
humoristisk reseskildrare, ssom i boken _t Hcklefjll_, i vilken han
redogr fr en islandsfrd.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Jane Gernandt-Claine.]

_Jane Gernandt-Claines_ (fdd 1862) bcker innehlla frgrika bilder
frn utom Europa belgna lnder (_I pagodernas land_, _Nr_ _sjn gr
hg_).

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Marika Stjernstedt.]

Vr tids kvinna, srskilt kvinnan i de vre samhllslagren, har ftt sin
skildrare i

_Marika Stjernstedt_ (fdd 1875). Av hennes bcker ha i synnerhet
novellen _Gena_, romanserien _Vgarna_ och berttelsen _Alma Wittfogels
rykte_ vunnit erknnande.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Anna-Lena Elgstrm.]

Frn motsatta folklager hmtar dremot

_Anna-Lena Elgstrm_ (fdd 1884) ofta sina motiv. Kraftigt och mlande
har hon tecknat bilder frn de ursprades och elndas vrld, ofta frn
de allra djupast sjunknas (_Gster och frmlingar_, _Fattigfolk_) och
hennes berttelser erinra ganska mycket om den ryske frfattaren _Maksim
Gorkis_ bcker. I sitt senaste vrk (_Stjrnan, vars namn r malrt_)
har hon mestadels hmtat motiven frn Italien.

                   *       *       *       *       *

[Illustration: Ellen Key.]

Bland det nutida Sverges mest framstende skriftstllare mrkes ven

_Ellen Key_ (fdd 1849) vilken brjade som litteraturhistorisk
frfattare med ngra frtrffliga teckningar av Ernst Ahlgrens,
Anne-Charlotte Lefflers och Almquists livsgrning. Det r emellertid som
tnkare och frfattare i religisa, filosofiska och sociala frgor Ellen
Key vunnit bermmelse och frvrvat sig en stor lsekrets, fretrdesvis
i utlandet. Bland hennes arbeten mrkas fredraget _Missbrukad
kvinnokraft_, i vilket hon vnder sig mot verdrifter i den modrna
kvinnorrelsen, och _Barnets rhundrade_, vari hon framlgger sina
tankar i uppfostringsfrgor. De stora vrken _Tankebilder_ och
_Livslinjer_ innehlla Ellen Keys livs- och vrldsskdning, hennes
sikter om krleken och ktenskapet, om religionen och om samhllet.

En allvarlig vertygelse och en varm mnniskokrlek prgla alla Ellen
Keys bcker, vilka alltid franlett livliga meningsutbyten och oftast
mtt mycken motsgelse. De ro skrivna i en bildrik och medryckande
stil. Sin hgsta vrkan nr Ellen Key dock i det muntliga fredraget.
Hennes bcker ha p frmmande sprk, srskilt tyska, utgtt i stora
upplagor, och Ellen Key r i nrvarande stund ett av den svenska
litteraturens ryktbaraste namn.

                   *       *       *       *       *

Den kade folkbildningen har medfrt, att lslusten hos vrt folk
tilltagit, och fr att tillfredsstlla denna ha p mnga stllen
_folkbibliotek_ blivit inrttade. Dessa understdjas av stat och kommun.
Dessutom ha sknlitteraturens frnmsta alster genom utgivandet av
prisbilliga upplagor gjorts tillgngliga fr en strre allmnhet.

Vra dagars mest spridda lektyr r emellertid _tidningarna_, som numera
trngt fram till svl kojan som palatset, och som utva ett stort
inflytande p folket.




                           PERSONREGISTER.


   Adlerbeth, J., 50
   Afzelius, A. A., 52
   Agard, K. A., 41
   Agrell, Alfhild, 85
   Ahlgren, Ernst, se Benedictsson.
   Ahrenberg, J. J., 85
   Almquist, K. J. L., 57, 66, 76, 91
   Alstrmer, J., 27
   Andersen, H. K., 91
   Andr, L., 14
   Angered-Strandberg, Hilma, 85
   Arrhenius, J., 23
   Atterbom, P. D. A., 41, 46, 89

   Bellman, K. M., 22, 24, 34, 49
   Benedictsson, Viktoria, 78
   Berger, H., 98
   Bergman, B., 97
   Bergman, Hj., 105
   Bergman, T., 28
   Berzelius. J. J., 41
   Beskow, B. v., 53
   Birgitta, 9
   Bjrck, E., 73
   Bjrnson, Bj., 73, 91, 95
   Blanche, A., 65
   Bondeson, A., 79
   Bostrm, K. J., 57
   Brandes, G., 73
   Braun, V. v., 63
   Bremer, Fredrika, 63
   Browning, R., 101
   Byron, G. G., 63
   Bth, A. U., 77
   Bckstrm, E., 72
   Bttiger, K. V., 62

   Calderon de la Barca, 41
   Carln, se Flygare-Carln.
   Cervantes Saavedra, M. de, 41
   Columbus, S., 21, 22
   Corneille, P., 28
   Creutz, G. F., 31
   Crusenstolpe, M. J., 68

   Dahlgren, F. A., 65, 92
   Dahlgren, K. F., 49
   Dahlstierna, G., 24
   Dalin, O. v., 28, 29
   Dante Alighieri, 41
   De la Gardie, M. G., 21
   Didring, E., 102
   Dostojewski, F., 106

   Edgren-Leffler, Anne-Charlotte, 76
   Ekelund, V., 102
   Elgstrm, Anna-Lena, 107
   Elkan, Sofie, 95
   Engstrm, A., 106
   Eurelius, se Dahlstierna.

   Fahlcrantz, K. E., 56
   Fallstrm, D., 84
   Fjalar, se stergren.
   Flygare-Carln, Emelie, 64
   Forsslund, K.-E., 94
   France, Anatole, 97
   Franzn, F. M., 41
   Frese, J., 25
   Fries, E., 41, 57
   Frode, Are, 6
   Fryxell, A., 57, 67
   Frding G., 87, 91, 93, 101, 102

   Geijer, E. G., 41, 50, 57
   Geijerstam, G. af, 80
   Gernandt-Claine, Jane, 106
   Gjrwell, K. K., 57
   Goethe, J. W. v., 41, 70
   Gorki, M., 107
   Grafstrm, A. A., 50
   Gripenberg, B., 101
   Gustav III, 33
   Gyllenborg, G. F., 31

   Hallstrm, P., 92
   Hammarskld, L., 41, 48
   Hansson, O., 81, 102
   Hedberg, F., 71
   Hedberg, T., 89
   Hedlund, S. A., 69
   Hedenstierna, A., 79
   Heidenstam, V. v., 86, 98
   Heine, H., 98
   Hierta, L. J., 68
   Hjrne, U., 18
   Hugo, V. M., 73
   Hgberg, O., 104
   Hpken, A. v., 27

   Ibsen, H., 73, 76, 85
   Ihre, J., 28

   Janson, G., 96
   Johansson, L., 22
   Josephson, E., 84
   Jrta, H., 56

   Karlfeldt, E. A., 93, 94, 101
   Kellgren, J. H., 33, 36
   Key, Ellen, 107
   Kipling, R., 101
   Koch, M., 105

   Lafontaine, J. de, 25
   Lagerbring, S., 28, 32
   Lagerlf, Selma, 89, 95
   Lagerlf, P., 23
   Leffler, se Edgren-Leffler.
   Lenngren, Anna Maria, 37
   Leopold, K. G. av, 37, 47
   Levertin, O., 88
   Lidman, S., 103
   Lidner, B., 39
   Ling, P. H., 52
   Linn, K. T., 27, 28, 32
   Lovisa Ulrika, 27
   Lucidor, se Johansson.
   Lundegrd, A., 78, 83

   Malmstrm, B. E., 62
   Mattias, 10
   Melin, K. A., 83
   Messenius, J., 13, 16
   Molire, 28
   Molin, P., 95

   Nicander, K. A., 55
   Nilsson, S., 41
   Nordenflycht, Hedvig Ch., 30
   Nordensvan, G., 85
   Nordstrm, L., 104

   Odel, A., 31
   Oehlenschlger, A., 46
   Olai, E., 11
   Onkel Adam, se Wetterbergh.
   Orvar Odd, se Sturzen-Becker.
   Ossiannilsson, K. G., 99
   Oxenstierna, J. G., 37

   Palmblad, V. F., 49
   Pederson, B., 9
   Peringskild, J., 18
   Petri, L., 15
   Petri, O., 13, 14
   Polhem, K., 18

   Racine, J., 28
   Retzius, A., 57
   Reuterholm, G. A., 33
   Roos, Matilda, 85
   Rosenhane, G., 21
   Rousseau, J. J., 33
   Rudbeck, O., d. ., 18, 25
   Rudbeckius, J., 16
   Runeberg, J. L., 60
   Runius, J., 24
   Rydberg, V., 5, 69
   Rydqvist, J. E., 57
   Rf, L. F., 53

   Schartau, H., 41
   Scheele, K. V. v., 28
   Schlegel, Brderna A. W. och F., 41
   Schiller, F. v., 41
   Scott, W., 71
   Sehlstedt, E., 63
   Shakspere, W., 41, 76
   Sigurd, se Hedenstierna.
   Siwertz, S., 104
   Sjberg, E., 54
   Skallegrimsson, Egil, 5,6
   Skogekr Bergbo, se Rosenhane.
   Snoilsky, K., 72, 98, 101
   Spegel, H., 23
   Stagnelius, E. J., 53
   Starbck, K. G., 71
   Stenhammar, V., 87
   Stiernhielm, G., 18, 20
   Stjerne, O., 102
   Stjernstedt, Marika, 106
   Strandberg, K. V. A., 62, 93
   Strandberg, se Angered-Strandberg.
   Strindberg, A., 74
   Sturzen-Becker, O. P., 63
   Sturlesson, Snorre, 6
   Svart, P., 13
   Svedberg, J., 23
   Svedenborg, E., 28
   Swinburne, 101
   Sderberg, Hj., 97, 98

   Talis Qvalis, se Strandberg.
   Tasso, T., 41, 47
   Tavaststjerna, K. A., 81
   Tegel, E. G., 13
   Tegnr, E., 4, 6, 41, 44, 47
   Thorild, T., 39, 76
   Tieck, L., 41
   Tomas, 11
   Topelius, S., 65, 66
   Triewald, S. v., 25

   Ulvsson, J., 8
   Ullman, G., 103

   Valerius, J. D., 56
   Wallenberg, J., 32
   Wallin, J. O., 41, 42
   Wallmark, P. A., 47
   Wennerberg, G., 65
   Wetterberg, K. A., 65
   Verelius, O., 18
   Wieselgren, P., 49
   Wikner, P., 73
   Wirsn, K. D. av, 72
   Vitalis, se Sjberg.
   Wivallius, L., 19
   Voltaire, M. F., 33

   Zola, E., 73, 96

   ngstrm, A. J., 57

   dman, N. P., 73
   dman, S., 41
   stergren, K. L., 73
   sterling, A., 102




                       Albert Bonniers frlag.


                       Ur Svenska Litteraturen
     Lsebok fr Folkskolan utgiven av Emil Rodhe, Per Thome och
                           Erik Zimmerdahl.

    1.     Selma Lagerlf. 60 re.
    2.     Verner v. Heidenstam. 50 re.
    3.  a  Viktor Rydberg (Lille Vigg). 30 re
    3.  b  Viktor Rydberg. 50 re.
    4.     Gustaf Frding. 30 re.
    5.     Erik Axel Karlfeldt. 30 re. (Wahlstrm & Widstrands frlag.)
    6.     Pelle Molin. 25 re. (Wahlstrm & Widstrands frlag.)

    7.     Karl-Erik Forsslund. 45 re. (Wahlstrm & Widstrands frlag.)
    8.     August Strindberg. 75 re.
    9.     Gustaf af Geijerstam. 45 re.
   10.     Carl Snoilsky. 60 re. (Hugo Gebers frlag.)
   11.     Per Hallstrm. 35 re.
   12.     Oscar Levertin. 50 re.
   13.  a  Zak. Topelius. 1 kr.
   13.  b  Zak. Topelius. 50 re.
   14.     Anna Maria Lenngren. 30 re.
   17.     Ernst Ahlgren. 40 re.

                       Nyare Svenska frfattare
                        i upplagor fr skolan.
                 Med frklaringar av Hugo Bergstedt.

   VIKTOR RYDBERG, Romerska kejsare i marmor. 1 kr.
   VERNER v. HEIDENSTAM, i urval. 1 kr.
   AUGUST STRINDBERG, i urval. 1 kr.
   C. J. L. ALMQVIST, Tre folklivsteckningar. 1 kr.

                      Moderna Svenska frfattare
           utgivna i urval fr skolan av Ruben G:son Berg.

   Verner v. Heidenstam. 60 re.
   Axel Erik Karlfeldt. 60 re. (Wahlstrm & Widstrands frlag.)

   Selma Lagerlf. 50 re.
   Gustaf Frding. 40 re.
   August Strindberg. 60 re.

           Skrifter utgivna av modersmlslrarnes frening:

AUGUST STRINDBERG: Tre noveller ur Svenska den och ventyr (Odlad frukt
-- En ovlkommen -- Pal och Per) med frklaringar. 50 re. -- En
litteraturvetenskaplig analys ver dessa tre Strindbergs noveller av
Fredrik Bk. 75 re.





End of the Project Gutenberg EBook of Svensk litteraturhistoria, by 
Hjalmar Forsberg and H. H. Henrikz

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK SVENSK LITTERATURHISTORIA ***

***** This file should be named 49801-8.txt or 49801-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/4/9/8/0/49801/

Produced by Gun-Britt Carlsson, Jens Sadowski, and the
Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net

Updated editions will replace the previous one--the old editions will
be renamed.

Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
law means that no one owns a United States copyright in these works,
so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
States without permission and without paying copyright
royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
of this license, apply to copying and distributing Project
Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
specific permission. If you do not charge anything for copies of this
eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
performances and research. They may be modified and printed and given
away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
trademark license, especially commercial redistribution.

START: FULL LICENSE

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
www.gutenberg.org/license.

Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
Gutenberg-tm electronic works

1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or
destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
1.E.8.

1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement. See
paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
electronic works. See paragraph 1.E below.

1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
works in the collection are in the public domain in the United
States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
United States and you are located in the United States, we do not
claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
displaying or creating derivative works based on the work as long as
all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
you share it without charge with others.

1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
in a constant state of change. If you are outside the United States,
check the laws of your country in addition to the terms of this
agreement before downloading, copying, displaying, performing,
distributing or creating derivative works based on this work or any
other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
representations concerning the copyright status of any work in any
country outside the United States.

1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
performed, viewed, copied or distributed:

  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
  most other parts of the world at no cost and with almost no
  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
  United States, you'll have to check the laws of the country where you
  are located before using this ebook.

1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
contain a notice indicating that it is posted with permission of the
copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
the United States without paying any fees or charges. If you are
redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
posted with the permission of the copyright holder found at the
beginning of this work.

1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
any word processing or hypertext form. However, if you provide access
to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
provided that

* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
  within 60 days following each date on which you prepare (or are
  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
  Literary Archive Foundation."

* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
  License. You must require such a user to return or destroy all
  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
  works.

* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
  receipt of the work.

* You comply with all other terms of this agreement for free
  distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
electronic works, and the medium on which they may be stored, may
contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
cannot be read by your equipment.

1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from. If you
received the work on a physical medium, you must return the medium
with your written explanation. The person or entity that provided you
with the defective work may elect to provide a replacement copy in
lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
or entity providing it to you may choose to give you a second
opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
without further opportunities to fix the problem.

1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of
damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
violates the law of the state applicable to this agreement, the
agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
remaining provisions.

1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
Defect you cause.

Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of
computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
from people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
www.gutenberg.org



Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
volunteers and employees are scattered throughout numerous
locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
date contact information can be found at the Foundation's web site and
official page at www.gutenberg.org/contact

For additional contact information:

    Dr. Gregory B. Newby
    Chief Executive and Director
    gbnewby@pglaf.org

Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment. Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements. We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
state visit www.gutenberg.org/donate

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations. To
donate, please visit: www.gutenberg.org/donate

Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.

Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
freely shared with anyone. For forty years, he produced and
distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
volunteer support.

Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
edition.

Most people start at our Web site which has the main PG search
facility: www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.

